Dela detta

Igår var jag på yoga. Måndagar är ju min yogadag men de senaste veckorna har jag tyvärr missat mina pass på grund av resor och mycket jobb. Ska sanningen fram höll jag faktiskt på att missa mitt pass igår också, jag låg och SOV (den berömda vårtröttheten?) i soffan när jag insåg att det var dags att släpa sig iväg. Till slut masade jag mig iväg i alla fall, till den vitmålade vindsateljén, som igår kväll badade i sol.

Efter flera veckors uppehåll var jag förstås inte i toppform. En och annan löprunda, gymbesök och resonansbehandling gör visserligen gott men räcker inte om man vill hålla sig i mjuk och smidig form. Hunden på ett ben blev till exempel en skakig övning…

Gårdagen var ändå lite lyxigt för precis som jag haft mycket de senaste veckorna verkade det som om många av de andra deltagarna igår var upptagna med annat. Vi var bara två stycken och vår lärare Gabriela! Därför hade hon tid att hjälpa oss och korrigera våra rörelser vilket förstås var jättebra.

Avslutningsvis var det dags att vända världen på ända. Lustigt nog hade vi inledningsvis pratat om just det; hur världen gör som den vill – utan att bry sig om våra små rop på stillhet och frid om vi har det extra turbulent. Nu utmanade vi våra sinnen lite extra genom att vända allt upp och ned, bokstavligen. Istället för att stå på huvudet (som hon brukar vilja få oss att göra) fick vi stå på händer (tack och lov mot en vägg, är ju trots allt ännu nybörjare på detta fortfarande!).

Att vända upp och ner på sig själv ska ge kroppen extra energi och faktiskt, jag var riktigt pigg efter yogapasset och gick hem igen med lätta steg. Ibland är det bra att inte lyssna på soffpotatisen inom sig! 🙂