Clubspa

Så var jag tillbaka i Stockholm igen! Flög tidigt imorse ner till Malmö där jag spenderat dagen på Victoria Park, ätit brunch, gått rundvisning och testat en behandling i deras spa – som jag nu tänkte berätta mer om.

Boende på Victoria Park (en anläggning med nybyggda, exklusiva bostadsrätter) har fri tillgång till spat. Förstår ni vilken dröm?!? Att direkt från sin lägenhet kunna hasa ner i ett par sköna tofflor och in på ett spa där man dessutom är igenkänd och känner sig som hemma, utan att det kostar extra…(behandlingar får man betala för förstås). Övriga, det vill säga utomstående som kommer på dagsbesök, får betala 295 kr på vardagar och 395 kr på helger. För det får man tillgång till skåp och lån av handduk, badrock och tofflor, samt använda spafaciliteterna.

Efter själva spareceptionen kommer man in i en slags spabar med fräscha energihöjare av olika slag till försäljning. Längs en mittvägg brinner gaslågor – i alla fall nu vintertid - som bidrar till stämningen och här finns också hyllor med exklusiva produkter, som jag antar är till försäljning. Märken de arbetar med är bland annat OPI, Comfort Zone och Kanebo. Jag såg att de hade läckra Voluspa också men det var nog mest till försäljning.

Från den här café-/loungedelen ser man ut över inomhuspoolen och har också access till gymmet samt omklädningsrummen. En trappa ner ligger behandlingsrummen, lite avskilt vilket är klokt, och med väntstolar utanför. I varje stol ligger vackra, orientaliskt broderade kuddar i sprakande färger.

Omklädningsrummen samt själva bad-/bastuavdelningen är kaklat i ljust beige (inte helt olikt mitt eget badrum faktiskt, minus den där långa poolen då förstås med generösa trappsteg i ljusblått och guld… ). En långsidan på lokalen bjuder in dagsljuset genom stora fönster mot det som kommer bli utomhuspool och solterrass framåt sommaren och i övrigt är miljön lätt kryddad med asiatiska inslag i svart, guldmålat trä, såsom väggdekorationer, boxar och ett bord med frukt och vatten.

Längst bort bakom poolens bortre kortsida ligger isfontänen, kristallbastun och ångbastun (den klassiska torrbastun hittar man i damernas respektive herrarnas omklädningsrum). Runt om poolen finns generöst med vita vilsängar att sträcka ut sig på.

Efter mat, dryck och en snabbtitt på det fina spat var det dags för min behandling; Shirabe, en intensivbehandling av ansiktet från Kanebo inriktad på anti-age med syftet att förbättra syresättningen och blodcirkulationen. Och SOM jag behövde det! Min hy var blek, glåmig, torr – ja vintertrist rent ut sagt! Men det var före. Min skickliga terapeut fick verkligen liv i den…

Efter dubbel rengöring; först med olja för att få bort make up, sen en lite djupare rengöring med någon silkeslen mjölk (faktum är att ALLA produkter i Sensai-serien hos Kanebo innehåller extrakt av silke) var det dags för massage en masse. Största delen av behandlingen bestod nämligen av gudomligt skön och avkopplande massage av ansikte och händer. Jag flöt bort fullständigt, och jag kunde faktiskt känna hur min lilla bebis i magen gjorde likadant . Inte minsta lilla spark och den hårda kulan liksom bara flöt ut… så det var dubbelnjutning kan man säga!

ps. För visst måste oxytocin, precis som adrenalin, påverka ett foster? Det tror i alla fall jag. En välmående mamma måste ju utsöndra måbra-känslor även till fostret, precis som det kan känna av om man är stressad. Så, mer av njutbara behandlingar till alla havande så blir vår kommande generation en riktigt harmonisk sådan!

Det var länge sedan ni fick någon spa-uppdatering, men imorgon är det dags igen! Jag flyger ner till Malmö över dagen för att se och uppleva det nya livsstilsboendet Victoria Park där de också öppnar ett exklusivt spa med Kanebo- och Comfort Zone-behandlingar. Officiellt öppnar spat på fredag men jag är lovad att redan imorgon få testa en av deras behandlingar.

Victoria Park består av 395 bostadsrätter som ska ha hög standard och ligga vackert belägna vid kalkbrottet i Limhamn. Hela projektet beräknas vara genomfört under 2012, men redan nu ska det alltså finnas delar att se och uppleva.

Efter att ha hört om det länge är jag verkligen nyfiken. Jag gissar att jag kommer undslippa många ”åhhh…”, ”wow…” och ”mmmm…” . Konceptet verkar likna de utländska bostadsområdena som ofta är inhängnade och har gemensamma servicefaciliteter, typ amerikanska ”condos” eller som det hette i Brasilien när jag bodde där; ”condominios”.

De gemensamma faciliteterna på cirka 3 500 kvm - som kallas de boendes vardagsrum - består av reception, lounge, barer, biograf, restaurang, vinkällare, bibliotek, en vårdenhet och så spa-avdelningen med gym och pooler både ute och inne.

Efter vad jag läst är grundarnas vision att spat ska bli ett av de främsta i Sverige. Och det vill ju inte säga lite! I fokus står miljö, känsla och upplevelse. Bland faciliteterna ska det finnas kristallbastu, ångbastu och en traditionell bastu, en is-fontän för att kyla av sig och en solhimmel som ger både värme och solbränna. Poolområdet utomhus ska ha touch av en resortanläggning vid Medelhavet. Den som vill motionssimma ska kunna göra det i lap-poolen och efteråt koppla av, kanske runt det romerska badet eller i det anslutande caféet, där braskaminen tänds under kyliga vinterkvällar.

Vi får väl se hur mycket av allt detta de hunnit få ihop, men jag ska som sagt i alla fall kunna testa en av deras behandlingar! Och som vanligt kommer checklistan vara de 10 spabudorden .

Sällhet är ett vackert ord tycker jag, likaså salighet. Båda passar dessutom bra in i spasammanhang, i alla fall när allt stämmer och man får en sådan där vidunderligt skön stund att man både liksom både flyter bort och hittar tillbaka till sig själv på en och samma gång. Nu vet jag dessutom var det går att köpa sällhet i Stockholm: adressen är Södra Blasieholmshamnen 8.

Som ni säkert gissat är det Raison d’Etre Spa jag pratar om som sedan två veckor huserar inne i det Burmanska Palatset inne på Grand Hôtel. Jag har tidigare skrivit här på bloggen om att de skulle öppna, visningen jag var på när de hade öppnat och nu har jag alltså även varit där och haft min första spaupplevelse som kund.

Om vi bortser från det naturliga i att allt inte riktigt klaffar när ett spa just öppnat, sådant man vet kommer att fungera och rulla på som tåget så småningom, så var mitt intryck mycket gott. Rena himmelriket faktiskt. Eller låt oss säga så här: när jag hängt där i sex timmar var jag liksom tvungen att gå därifrån om jag inte skulle riskera att sambon skulle efterlysa mig som saknad! Jag kände mig fortfarande inte klar och hade lugnt kunnat njuta lite till men stället ligger ju faktiskt kvar och jag kan gå dit igen (tack och lov).

När väl fotograferingen var avklarad (mitt besök skulle bilddokumenteras av en fotograf från Svenska Dagbladet till en artikel jag håller på att skriva för dem om spa i Stockholm) så kunde jag äntligen börja njuta på allvar.

Min behandling Be Rested utfördes av en terapeut som hette Monica. Den började med en varm fotinpackning med björk. Därefter placerades fötterna i en slags apparat som vaggade mig från sida till sida och, om jag förstod det rätt, skulle ge terapeuten en fingervisning om var jag hade eventuella spänningar. Sedan följde massagen.

Stilen och tekniken var oerhört lugn och mjuk, och massagen utfördes med ett helt naturligt OCH ekologiskt massagesmör. Raison d’Etre har nämligen ägnat massor av tid och energi åt att ta fram en egen serie där inget annat än det allra bästa varit gott nog, och där ledstjärnorna har varit desamma som för hela spat: nordiskt, närproducerat, naturligt och i de fall där det varit möjligt: även ekologiskt.

Massagen var heeelt otrolig, Monica är en oerhört duktig terapeut (hon uppfyllde hela 9 av mina 10 "spabudord"). Med stor lyhördhet, respekt och bibehållet fokus (bara det en bedrift - massagen varade ju i två timmar!) arbetade hon sig varsamt men effektivt igenom hela min kropp. Många tror att ju kraftfullare massage desto större nytta gör den men jag håller inte med. På något magiskt vis var trycket exakt rätt och även om väldigt mjukt (ibland så mjukt att jag tvekade om händerna fortfarande vidrörde min kropp!) så kände jag hur hon tog sig igenom knutar och spända muskler så att de slappnade av. Väldigt, väldigt skönt!

Imponerad var jag också över hur hon ömsom lyckades skapa känslan av att jag helt upplöstes och flöt bort, ömsom gav mig ”tillbaka mina konturer” genom stilla hudkontakt och gungningar. Just dessa gungningar, eller vaggandet, var genomgående för massagen och mycket behagligt. I kombination med den finstämda musiken, särskilt komponerad för just denna massage, gav behandlingsupplevelsen en känsla av just – sällhet!

Idag har jag så grymt mycket skrivjobb att hinna med att jag måste komma på något sätt att få tiden att gå långsammare, men jobbet att gå snabbare. Vill ändå dela med mig av ännu en kul nyhet, nämligen att jag numera har en helt egen sida på www.sturebadet.se!

Klicka in på ”behandlingar” och sedan den översta rutan i högra spalten; ”Läs om spaupplevelser i världen”, då når man min Heidi Rovén-sida!

Varje månad delar jag med mig av en ny liten spastory från något hörn av världen, som först skickas ut till alla Sturebadets medlemmar och sedan återges på deras hemsida.

Så får du inte nog av spa här på bloggen har du nu ännu ett ställe att bevaka .

Som ni nog har märkt har bloggen legat nere. Teknikens underbara värld lever ibland sitt eget bångstyriga liv. Dagen går nog att sammanfatta som ganska tålamodsprövande.

Jag är dock inte ett dugg förvånad över att det var just idag som alla bilder på bloggen ända sedan i februari behagade att försvinna, ännu mindre över att de valde att radera sig själva igen precis när jag hade ägnat T R E timmar åt att lägga upp dem…(som om jag inte hade nog att göra just idag). Dagens lektion handlade helt uppenbart om mental träning, och jag hade överhuvudtaget inget att säga till om saken kändes det som…

Tack vare en inbjudan till Sturebadet för att prova på ett pass i just Mental träning, lämnade jag hemmet imorse när sambon fortfarande sov, och begav mig ner till Stureplan. Passet leddes av Fransisko Condro, coach och licensierad mental tränare, som jag tidigare skrivit om när jag var med på ett av hans pass i meditation.

Passet förflöt väl och jag mådde mycket bra efteråt, trots djupavslappningen så kände jag mig förvånansvärt pigg och klar i sinnet. Fransisko hade en kort avrundning med mig och pratade om saker som att allt handlar om medvetenhet eller omedvetenhet…jag försökte lyssna uppmärksamt men snappade förmodligen bara hälften .

I alla fall så undrar jag så här vid dagens slut om det var mitt medvetna omedvetna som medvetet såg till att jag när jag lämnade Sturebadet några timmar senare (först passade jag förstås på att njuta av miljön och faciliteterna, träna och ångbasta) UTAN mitt livsviktiga anteckningsblock som det dessutom låg pengar i, även om orden i blocket var värda 100 gånger mer. Halvvägs därifrån insåg jag misstaget, att jag hade glömt det, och fick vända tillbaka i full språng, nervös att det inte skulle ligga kvar. Det gjorde det tack och lov men nu hade min redan hungriga mage börjat sända straffande smärtsignaler till huvudet …envis som jag är skulle jag prompt gå hem också (det där bortsprungna SL-kortet är en perfekt ursäkt till motion). Och väl hemma, ja då mötte mig nyheten om de bortfallna bilderna från bloggen…

Så, ja, idag var som sagt dagen för en lektion i mental träning! Jag vet inte om jag skulle ge mig själv godkänt men jag är nu i alla fall medveten om nyttan av det, och tackar för lektionen – både Fransiskos och livets .

Det sista jag ännu inte berättat om från gårdagens besök på Sturebadet var själva behandlingen; kurbadet. Den var förtryckt på mitt spaogram (ett presentkort de har som skickas hem till mottagaren, vackert förpackat, som ett telegram…fyndigt!) så jag behövde inte fundera.

Jag satte mig och väntade i den vardagsrumsliknande loungedelen med soffor, böcker och mässingslampor, invid poolen och den lilla spareceptionen. Några fruktklyftor, vatten och saft (?) fanns på disken men det stod lite undangömt vilket fick mig att automatiskt fråga om det var okej att ta för sig. Kanske kunde presenterats lite mer inbjudande...


När jag bläddrade i en bok kom en tjej och bjöd på en varm lavendelhandduk. Det gillade jag verkligen! Typexempel på bra liten detalj att överraska med som kändes otroligt trevlig. Jag la den varma frottélappen mot ansiktet och drog in doften, baddade mig, knådade axelpartiet. Sedan var det dags. Min terapeut kom och jag fick lämna Lanefelts tempogympa för att träda in i ett av kurbadsrummen. Badet var redan upptappat så det var bara att kliva i.

Generellt är jag ingen stor anhängare av dessa jetstrålebad. Säkert bra för cirkulationen, men de kliar ju så förbaskat! Jag fattar att just det säkert tyder på hur mycket jag behöver dem (ju bättre cirkulation desto mindre kli inbillar jag mig) men ändå, åhh…det kan vara hemskt. Vanligtvis klarar jag bara halva tiden. Det här karet hade i alla fall hyfs nog att varva sina strålar så att just när jag började tycka det var jobbigt på ryggen så slutade strålarna där och gick över till stuss eller lår. Jag satt inte så skönt heller så att jag fick muskelavslappnande ungerskt mineralsalt tyckte jag hjälpte föga eftersom jag spände mig i benen hela tiden för att inte glida ner. Nåja.

Medan jag låg där i karet som varvade bubbel med discobelysning (det skulle tydligen ha effekt men på vad visste inte terapeuten) fick jag ansiktspyssel bestående av rengöring, mask och en kräm. Efter badet fick jag duscha av mig och sedan sprayade terapeuten en kamomill-oljespray från Kerstin Florian över rygg och baksida, framsidan fick jag ta själv. Efteråt kändes kroppen varm, mjuk och väldoftande.

Det var en kort behandling som nog gav mig större behållning efteråt än under tiden. Jag hade inget att anmärka på men det märktes att allt gick på tid (vilket i och för sig är förståeligt, om en 20-min drar över tiden så blir det ju negativ dominoeffekt hela dagen sen…). Hur som helst njöt jag av att vara insvept i goda spadofter resten av dagen.

Det slog mig idag hur speciellt Sturebadet faktiskt är. Inte bara ur ett badhistoriskt perspektiv, utan även klassmässigt. Vid sekelskiftet delades besökarna in efter samhällsklass - första, andra och tredje klass hade alla varsin våning att disponera. Bland besökarna fanns också kändisar som Greta Garbo, som älskade avdelningen ”damturken”.

Även idag går ”kändisarna” till Sturebadet. Vart ska de annars gå? Centralbadet är ett minst lika trevligt och exceptionellt spabadhus, men kanske är det läget som avgör. Drottninggatan vs Stureplan – det säger sig självt vem som går vart, eller hur? Priset spelar förstås också in (Centralbadet tar en vardag 130 kr i entré mot Sturebadets 495 kr).

Idag när jag simmade i den vackra bassängen inne på Sturebadet var det bara jag och Kristina Axén Olin i poolen, vi låg exakt ett varv i otakt så att vi hela tiden möttes på mitten. Jag kunde inte låta bli att våndas i tanken över hur jobbigt det måste vara att som offentlig person gå på spa, bad och liknande – jag menar, tänk hur många som förmodligen glor när man ska duscha och bada bastu!

När jag var klar i poolen kom Susanne Lanefelt och ledde ett pass i vattengympa. Jag hade varit med om det inte krockat med mitt inbokade kurbad. Fast de var högljudda; Arvingarnas Eloise och Anna Books ABC nådde ända ner till aromarummet så min stilla relax-stund mot björkskogen i mosaik gick om intet. Jag kunde ändå inte låta bli att tycka hon var härlig, Susanne. Vilken energi! Även om den förstörde spastämningen…

När jag imorse på väg till bussen insåg att jag hade glömt mobilen var jag lika glad för det. Eftersom jag skulle börja min Sturebadet-vistelse med meditation så tog jag det som ett tecken på att jag skulle få en lugn behaglig förmiddag, vilket jag också fick.

Jag var faktiskt i riktigt god tid till passet så när jag nyfiket tassade in i Body & Mind-salen var där bara instruktören, Fransisko. När vi hälsade sa han ”åh du är den andra Heidi jag hälsar på idag, undrar vad det kan betyda?”. Vi skojade lite om det och sen frågade han mig om jag visste vad mitt namn betydde. Näe, svarade jag…för det visste jag inte. Då. ”Det är nog i alla fall meningen att du ska vara här idag”, sa Fransisko, vilket ju lät lite flummigt men samtidigt väldigt välkomnande så jag bestämde mig för att han hade rätt. För så kändes det också.

Har man inte bokat en behandling kostar spa-entrén på Sturebadet 495 kronor (läs mer om vad som då ingår här). Själv nyttjade jag mitt spaogram som jag fick i maj förra året (!). Ja, jag skäms lite för att det tog mig så lång tid att pallra mig dit, men ibland värderar man vissa saker så mycket att man väntar på det exakt rätta tillfället (champagneexperten Richard Juhlin är dock helt emot detta och tycker man ska dricka champagne när man känner för det; oavsett hur ”fin” flaskan som väntar på tillfället är – det där rätta tillfället är kanske fel när det kommer, om ni fattar hur jag menar…). Och ska man tro Fransisko så var mitt rätta tillfället alltså just idag .

Rummet först. Det ska erkännas att jag hade tänkt mig något annat. Min inre bild var av ett runt rum som låg mycket längre ner, närmare markplan och 180 grader mot det väderstreck där det nu låg. Dessutom gick man först igenom en musikpumpande styrkesal med hög puls för att nå det lugna rummet, men som tur var stängdes eventuellt störande ljud väl ute tack vare god isolering. Och de belysta glasskivorna med bilder av en björkskog där ljuset strilar in hade absolut en positiv effekt.



Väl inne la sig tystnaden. Fransisko spred runda sittplättar, som öar, på golvet tillsammans med sittpuffar (eller var de för huvudet? jag satte mig i alla fall på min) och filtar. Mjuka toner letade sig ut i lokalen och för varje ny person som kom in, flyttade sig F. smidigt så att ringen av kuddar behöll sin symmetri och nyanlända bjöds in att sitta ner…

Så satte vi igång. Eftersom jag var ny gav Fransisko en kort introduktion samtidigt som han uppmanade de mer initierade att fortsätta med sin rutin, hans röst var långsam och mjuk och berättade om mantrat som energibärare till den eviga existensen bortom det fysiska.

Att meditera när man är ny är inte lätt, och att nå bortom nuet, tankar och domnande fötter tar nog sin lilla tid. Men något hände helt klart, och jag hade aldrig berättat det här, om inte… Ganska snart kände jag nämligen och såg för mitt inre en ljusvarelse stå alldeles bakom mig. Tryggt och lugnt, vakande, beskyddande. Jag visste direkt att den där ljusa varelsen var en del av mig på något sätt. Det kändes som vi var samma men att den ändå visste mer om mig än jag själv.

Så var tiden ute, passet hade nått sitt slut och jag torkade lätt fukten ur ögonvråna. Jag kände mig naken och berörd. Resten av dagen får jag berätta om i andra inlägg, men nu när jag kom hem så kom jag i alla fall ihåg att söka på mitt namn; jag skulle ju ta reda på vad Heidi betyder.

Enligt sajten Namntoppen är Heidi sammansatt av Adel/Adal - "ädel" och heid/heit - "väsen", "gestalt". Vissa källor anger tydligen också betydelsen "ljus". En ädel ljusgestalt skulle man kanske kunna få ihop det till...

Jag tyckte det var så fantastiskt att jag inte kunde låta bli att delge det med er. Sen får var och en tolka det som den vill.

Snart ska jag iväg till Sturebadet, dag- och clubspa samt en av Stockholms anrika badinrättningar.

Mannen bakom visionen Sturebadet var Carl Curman, som ville förse stockholmarna med bad, motion och bättre hälsa. Badet invigdes 1885. Idag, 124 år senare, är den pulserande hälsoinrättningen mitt på Stureplan populärare än någonsin.

Jag ska börja med att pröva ett meditationspass i deras splitt nya Body- & Mindsal som ska vara en tyst oas och naturinspirerad med glaskonst. Sedan ska jag passa på att bada eller träna lite innan min behandling; ett kurbad.

Jag hoppas också få tid att njuta lite i deras aromabastu och koppla av framför mosaikväggen som ser ut som en björkskog. Definitivt icke-pollenutsöndrande dock!

Vem ställer sig och lagar något som grönkålssoppa till middag? Eh…jag! Vem går och lägger sig på massagebritsen en strålande solig höstdag som denna??? Eh…jag! Däremot dricker jag inte mineralvatten med tillsats av vitt te…

Vill jag ha vitt te dricker jag vitt te, vill jag ha vatten dricker jag vatten. Men visst, det kan ju vara svårt att få tag i en kopp nybryggt vitt te på Pressbyrån en dag på stan och ger innehållet verkligen någon hälsoeffekt så är jag inte sämre än att jag kan ändra mig. Faktum är att jag nyss slängde iväg ett mail till Carlsbergs pr-avdelning med några frågor, så det ska bli kul att se vad de svarar…!

Angående grönkålssoppan så var det för övrigt ett middagsexperiment häromkvällen och jag var kanske mer exalterad av resultatet än sambon (därför får han bestämma ikväll och då blir det en saftig stek på restaurang före bion ). Massagen, ja det var en heeeelt wunderbart dekadent 2,5-timmes behandling på Planet Fitness Spa som kombinerade en Elemis-signaturmassage med en avkopplande ansiktsbehandling. Dofterna var som tagna direkt från Paradiset; frangipani, lime, lavendel…den som säger att aromaterapi inte har någon effekt på sinnena har inte prövat!

Det är också lätt att säga att ”jag behöver inte 2,5-h spa för att koppla av” – tills man prövat!!! Det är faktiskt lite som när man ska köpa nya jeans eller när man inte har varit hos frissan på länge. Det är inte förrän man fått på sig de där nya jeansen i provhytten som man förstår hur bedrövligt illa de gamla satt, eller hur taskig frisyr (läs: obefintlig) man hade innan man fick en ny. Nä, unna er är mitt råd. Glöm finanskriser och domedagsprofetior, dra in på något onödigt och unna er det som ÄR nödvändigt; en stunds avkoppling för kropp och själ, gärna på en plats där man vet vad det innebär att ge service. Som på Planet Fitness till exempel.

Ikväll var jag på ett-års kalas. Men det var ingen liten toddler som fyllde utan ett stort gym med tillhörande spa; nämligen Planet Fitness vid Norrtull i Stockholm.

Tillställningen var mycket trevlig och välordnad; jag blev mött redan i receptionen av en värdinna som med stort leende följde mig ända ner till de undre sparegionerna. Där mötte jag en drös bekanta ansikten och knöt även flera spännande nya kontakter, precis som det ska vara alltså på ett bra mingel! Kunder – nya och blivande, kända (som Eva Röse) och okända – var där, liksom spaägare och spaterapeuter jag haft förmånen att bli behandlad av. (Om det sen betyder att spavärlden i Stockholm är grymt liten eller att jag är runt och testar behandlingar grymt mycket låter jag vara osagt... )

I ett rum pågick qi gong och pilates-pass, i hårsalongen klipptes det för fullt och snart låg jag nedbäddad i en skön behandlingsstol och sveptes bort av underbara dofter och mjuka massagetag…Doften påverkade mig faktiskt så mycket att den plockade fram en minnesbild som tog mig ända till Sri Lanka, och tillbaka till ett blommande frangipani-träd, en bedövande doft man aldrig glömmer. Just denna doft har Elemis mixat tillsammans med Monoï-oljan till en exotisk massagedoft som jag gärna upplever igen...

Just spamärket Elemis var den andra stora anledningen till mingelfesten. Planet Fitness lanserar nu som enda Stockholms-spa (bara ett till spa i Sverige kan erbjuda Elemis än så länge) en helt ny spameny med de exklusiva Elemis-behandlingarna. Terapeuterna hade tränat i veckor och måste för vissa behandlingar memorera upp till 50 punkter att utföra för att de alltid ska vara exakt lika var än i världen man får dem.

Den som provat en Elemis-kur har nog haft svårt att inte bli lite hooked. Produkterna är underbara, dofterna oemotståndliga och att terapeuterna blir hårt drillade av utbildarna från HK i London bidrar förstås till känslan.

Innan jag gick fick jag även prova en helt annan kur; en Ice Mask (som jag skrivit om förut här på bloggen) och hamnade då i en fåtölj bredvid en plastikkirurg, vilket var lite spännande. Jag blundade och tjuvlyssnade när jag hörde hans frågor till Ice Mask-representanten som förklarade fördelarna med att lägga masken före och efter olika ingrepp som till exempel botox- eller restylane-injektioner. Framförallt går tydligen svullnaden ner snabbare och läkningen påskyndas med masken. Det lät som att han skulle köpa in dem .

Igår blev jag kontaktad av en skönhetsskribent som skriver för en mycket stor tidning. Hon skulle skriva en artikel med bästa spatipsen från Stockholm och ville ha hjälp. Kanske orkade hon inte göra egen research, kanske hade hon ingen koll. I vilket fall förstår jag henne, jag hade också vänt mig till mig (om jag nu inte varit jag) för att vara säker på att få de allra bästa spatipsen!

Skämt åsido, jag kan allt för få av alla de små pärlorna som förmodligen finns i vår vackra Huvudstad. Dessutom skriver jag ju mina egna artiklar, och har faktiskt velat skriva en om spa för exakt samma tidning, så frågan var minst sagt lite olustig att hantera. Men så tänkte jag såhär; eftersom jag vet att hon läser min blogg kan jag ju ge henne några tips den här vägen, så kan ni kära läsare ta del av dem samtidigt (om ni nu inte skulle råka läsa den tidning hon skriver för)...

Alltså, vad har Spa-Stockholm att erbjuda? Först och främst, hur man uppfattar Stockholms spaläge är förstås en högst personlig sak. Det beror helt på spavana och referensram skulle jag vilja säga. Samt preferens. Själv värderar jag de små detaljerna högt, och terapeutens handlag. Utan det – vad har man då? Nada. Ett tomt skal i form av designad yta utan innehåll. Men nog om det som är ett ämne jag skulle kunna prata om i timmar (och faktiskt också SKA GÖRA på tisdag i nästa vecka!). Dessutom brukar jag säga att allt är inte spa som glimmar… bara för att stället heter något med ”spa” betyder det inte att de egentligen är mer än en salong som utför behandlingar – men är det bara det man är ute efter så visst, inget fel i det. Jag har dessutom tagit med några sådana också här nedan trots att de alltså inte erbjuder alla delar i konceptet spa. Här är några personliga favoriter med motivation utan inbördes rangordning;

Selma Spa Plus – Selmas lillasyrra på taket till Clarion Sign Hotel. Plus för cool utomhuspool som är allt annat än kall vintertid – då är den uppvärmd! Hit går jag för en Multivitaminkur mot storstadens föroreningar…

Orchidé – litet massageställe med enormt konkurrenskraftiga priser på äkta thaimassage.

Yasuragi Hasseludden – för deras rogivande helhetskoncept och ständigt nya upplevelser på menyn.

Planet Fitness Spa - för att de varit smarta att vända på "Spa-med-träning-konceptet", detta är ett jättegym med pool som kompletterat med spa. Dessutom barnpassning.

Sturebadet - urtjusigt, flott och med alla hörnstenarna på plats; maten, träningen, behandlingarna och vilan. Plus för att ”nya” nedervåningen kom till med Samezen-kåta, björkskog och aromabastu.

Buddha Spa – personligt minispa med asiatiskt tema som kan erbjuda fina behandlingar, yogakurser, fantastisk tebar och liten shop. Äkta. Plus för deras mamma-barnfokus!

Centralbadet – anrikt, vackert badhus med ekologisk matservering, träning och kurser i meditation mm. Plus för de nya rocketscience-kurerna – som verkligen rockar!

Sabai Sabai Spa – kulkitschigt koncept mitt emot restaurangen Sabai Soong. Bra priser på massage som verkligen gör nytta! Litet café också, missa inte de vackra teblommorna…

Salt och Hav Spa – charmig spasalong med mycket hjärta som dessutom ligger ett stenkast från var jag bor, praktiskt!

Blue Medi Spa – nyligen ombyggt och ett av de få (det enda?) medispa i Stockholm som försöker sig på balansgången mellan spakänslan och medicinska behandlingar, och klarar det bra.

Axelsons Spa – fräscht lätt klinisk känsla mitt i Gallerians undre regioner. Passar snabba shoppingrundan på stan, till exempel för en fotkur mellan inköpen.

Puh, I could go on and on and…men självklart har jag inte varit på alla. Och för att veta vilka av alla som heter spa-någonting som verkligen ÄR ett spa måste man ju besöka dem, och jag skulle tro att de är hundratals..Usch, nu blev jag verkligen sugen på att lämna datorn och bege mig ut för att testa något av dem!

Läste just en artikel i Svenskans helgbilaga, den om yoga. I artikeln intervjuas Karin Björkegren, aktuell med boken Yoga för kvinnor. Den börjar med att Karin just avslutat en yogaklass i sin sommarstudio i Båstad. Jag blir grymt avundsjuk! Det är nämligen första sommaren på flera år som jag inte är i Båstad…

Tidigare somrar har vi vistats i sambons släkthus, ett stenkast från havet vid Sveriges längsta sandstrand. Jag använde den där stranden till allt! Bada, sola, plocka snäckor, måla med akvareller, gå långa promenader och fylla lungorna med frisk havsluft, jogga, meditera, yoga – jag var till och med på en kurs i tai chi som hölls av den lokala badföreningen .

Gissningsvis var artikelförfattaren, Josephine Carr, med på Karin Björkegrens yogapass. Hon är duktig, inte bara på att skriva utan också på att hålla sig aktiv. Jag vet för jag har hamnat på samma pass som henne förr, till exempel på Sturebadet i något som kallades Energy Works om jag inte minns fel? (Jag skrev en artikel om det i Metro för ett par år sedan men den ligger inte på nätet, annars hade jag länkat till den…).

Hur som helst så är ett tips i artikeln; hitta den yogastil som känns bra. Därför passar jag på att tipsa om att Centralbadet har något de kallar yogabuffé just nu, med prova-på-veckor fram till den sista augusti där man kan testa olika yogaformer för bara 50 kr passet! Suveränt, eller hur?

Idag var jag på Centralbadet! Det var länge sedan sist så det var bra att jag uppdaterade mig. Lokalerna är genuina, lite slitna (vilket känns helt okej här, miljön är så äkta, lite utländsk på något sätt) med ett riktigt vackert bassängbad där jag simmade ett 20-tal längder. Fick mig också lite bastubad till livs (är beroende)! Mmmm...

Precis som de informerar om på sin hemsida var det dock mycket folk (mån+tisd lugnt står det, ons+tors många stora sällskap, osv.), så ljudnivån i avdelningen med thermalbadet och jacuzzin var ganska hög. I stora bassängen var det dock lugnt, här respekterade folk tystnaden och den vilsamma atmosfären och ägnade sig mest åt att simma eller som en kille jag såg; sova i en hängmatta. Några glada fnitter hördes också genom ett draperi från ett behandlingsrum där de fick något slags bad i stora trätunnor.

Mest spännande var apparaterna från Weyergans som stod uppställda till allmän beskådan och som man också kan ha sett reklam om på tv; Vacu Styler, SPM, Slide styler, Sono styler, Mesoterapi mm. Främst är det mot celluliter men också mot slapp hy. Självklart hoppas jag få tid för ett återbesök snart, och då kombinera med test av dessa!

Tillbaka från Frankrike efter en kort men intensiv weekendresa. Jag hade verkligen tänkt att jag skulle blogga från plats men det fanns helt enkelt ingen tid. Ofta är research-resorna intensiva, det är fullt ös hela tiden för att man ska hinna se och uppleva så mycket som möjligt. Dessutom gör jag inget test utan att följa ”konstens alla regler” vilket till exempel betyder att jag ser till att power-relaxa efter en behandling för att riktigt kunna njuta och tillgodogöra mig effekten. Inte minst är detta viktigt om man precis blivit tagen mellan himmelriket tur och retur under två timmar . Men nu går jag händelserna i förväg…

Semesterbykonceptet Club Med har anläggningar på över 80 destinationer, alla med all inclusive både vad gäller mat, dryck och aktiviteter. Den i Opio, belägen ungefär en halvtimme från Nice flygplats, är nyligen totalrenoverade och jättefin – inget snack om den saken. Men som man skulle sagt på franska; au niveau du spa, pas ideal… Med det menar jag att det fanns flera små detaljer som kändes lite bökiga eller inte riktigt genomtänkta, även om det säkert hade sina orsaker. Till exempel måste personalen gå igenom omklädningsrummen för att nå behandlingskabinerna och själva spaloungen. En annan var att den torra bastun och den turkiska ångvarianten inte låg i anslutning till spa’t, eller ens gick att nå därifrån, vilket var synd särskilt med tanke på att spapoolen var ganska kall. Dessutom fick man inte trippa dit i badrocken (den måste stanna på spa’t) vilket gjorde det lite knöligt när man inte visste detta och precis bytt om till bikini…

Men när man väl smält dessa små bryderier och prövat en behandling nyanserades upplevelsen markant till att överväga åt det positiva. Min behandlingsupplevelse var faktiskt fenomenal, mycket tack vare att min terapeut var väldigt duktig. Jag till och med bad henne lova efteråt att aldrig byta yrke! Hon la verkligen ner sin själ i behandlingen, jag ger den toppbetyg! Först fick jag en Chi Yang, en full kroppsmassage med guldolja – en behandling jag även testat på Madeira för övrigt. Därefter följde en ansiktsbehandling med oändliga steg av rengöring, peeling, massage, mask med mera.

Precis som jag först upptäckte små detaljer som fungerade mindre bra, lyfte denna supersession oanade höjder just av samma anledning; de fina små detaljerna. De kunde bestå av en slags beröring, ett tryck, en sensation, värme blandat med kyla, dofter och så vidare. Och dessutom, hallå – TVÅ TIMMAR! Hur underbart var inte det? Istället för att behöva tänka ”åh nej snart tar det underbara slut” så bara fortsatte det, och fortsatte, och fortsatte…

Mitt bästa råd inför semestern i sommar är därför, oavsett om du väljer en Club Med-semester eller inte; att boka in en tvåtimmars-behandling den allra första dagen. Det är en väl värd investering eftersom du genast kommer ner i varv. All stress är som bortspolad och du kan genast börja njuta av ditt nya härliga semesterjag. Eller som det heter hos Club Med; känna dig förnyad...