Spabanken - Sveriges enda riktiga spablogg

Idag testade jag hårbehandlingen cellophanes från Sebastian. Jag gick till salongen (Sebastians utbildningslokaler på Riddargatan i Stockholm) i tron att det var en ny behandling jag skulle få prova, men väl på plats fick jag veta att den funnits sedan 70-talet!

Cellophanes är en vårdande glansinpackning med färg som till en början fanns i starka färger inspirerade av Marockos kryddmarknader. Produkten är helt utan väteperoxid och ammoniak och är därför populär både hos allergiker och gravida, men är förstås också perfekt för alla som bryr sig om miljön, sitt hår, hälsa och tycker det känns fräscht att få en fördjupad färg, glans och bättre hårkvalitet: inpackningen är nämligen mättad med nyttiga soja- och veteproteiner som håret bara älskar.

Jag hade förhört mig väl innan ska jag säga för sommarens hårupplevelser har inte bara varit bra. Snarare mardrömslika. Och även om ni inte har något intresse whatsoever i min hårhistorik måste jag ändå dra den för att ni dels ska få lite bakgrund, dels för att jag vill dela med mig av både bra och mindre bra saker som kan hända därute i hårsalongernas värld…

I början av sommaren skulle jag göra ett jobb för Amelia (som kommer snart i en av deras specialtidningar). Det var ett före-/efterjobb där jag testade flera olika behandlingar för hela kroppen, inklusive håret.

Bland flera kandidater valde jag ut märket Keune, ett holländskt hårföretag som har en keratinbehandling som lite likt brazilian blowout gör håret slätt och rakt men också boostar det med keratiner och allt detta på ett miljövänligt sätt.

I alla fall, tidspressad småbarnsmor som man är frågade jag om jag kunde färga håret på samma gång och fick svaret att det skulle gå bra. Det gjorde det INTE. Resultatet blev svart-grå-brunt flammigt, jättefult (bilder finns på twitter) och jag kunde inte alls glädjas åt eller bedöma keratinbehandlingen (men visst blev det slätt, rakt och fint…).

Min första långa hårsittning följdes av en ännu längre som jag fortfarande har nacksviter av: alla timmar bakåtlutad mot en hård porslinsvask tryckte på musklerna i nacken att jag fick fruktansvärda spänningar med jobbig huvudvärk som följd (som höll i sig en hel vecka, därefter har jag ”bara” varit stel). I alla fall; enda sättet att få bort en misslyckad färgning är att avfärga (eller färga ALLT svart vilket INTE var aktuellt).

Ni kan ju gissa själva; hårkvalitén jag byggt upp under många års sparande var ett minne blott och under de månader som följt har mitt numera spröda torra hår gått av och inte alls varit kul att ha att göra med, särskilt i vått tillstånd (tänk tuggummi). De produkter jag fick som ”plåster på såren”; keratinschampo, keratinbalsam och inpackning hjälper väl något, men ändå. Keune har känts som en svordom i mina öron efter detta – lite orättvis kanske för det är väl snarare hårteknikerns felbedömning som är skyldig. Någonstans känns det dock som samma sak eftersom hon är utbildad av Keune…

Nåja. Åter till dagens salongsäventyr. Många frågor ställdes innan. Jag ville prompt förklara min hårhistoria för frisören/hårteknikern Karin Adali från Sebastian (märket som har denna produkt Cellophanes). Hon lyssnade, vann mitt förtroende och så sågs vi.

Karin är ett under av proffsighet, noggrannhet och kunnande! Jag är grymt imponerad både av hennes expertis och person, supertrevlig tjej som skulle få sätta händerna i mitt hår anytime igen!

Först tvättade hon håret, därefter applicerades produkten i fuktigt hår. Sakta och noggrant, slinga för slinga penslade Karin på färgen. Sedan fick jag sitta i en rymdlik värmeapparat med täckt hår i 20 minuter innan det var dags att låta håret svalna i 5 minuter.

Den här värme/avkylande processen förklarade Karin hade att göra med att eftersom de inte använder starka kemikalier som öppnar upp stråets fjällstruktur, så är det istället värmen som gör jobbet. Att håret sedan får ”svalna” är för att inte för mycket av färgen ska släppa i den efterföljande tvätten.

När håret tvättats (mmm…tack för den sköööna skalpmassagen Karin!) fick jag balsam samt lite värmeskydd innan hon fönade och slutligen plattade det lite lätt med tång. I med lite glanswax och voilà – the new me!



Jag är grymt nöjd. Stort tack till Karin och Sebastian för att jag fick testa den här pålitliga sköna kuren som inte bara vårdar alltså utan ger färgen djup (jag ville ha det lite mörkare och det tycker jag Karin lyckades helt perfekt med). Dessutom känns det extra bra att den är så mild och skonsam, både mot mig, frisören som utför och miljön.

Jag har precis avslutat en artikel om spa för gravida. Kul att skriva och att i tanken gå tillbaka till den tid då jag själv väntade Isac.

Jag minns till exempel när jag besökte Kosta Boda Art Hotel och inte ens den väninna jag hade med mig visste om att jag var gravid...jag dök ner i poolen för att titta på deras undervattensutställning med glasobjekt och tänkte att "här simmar jag och min lilla bebis"! Det var en fin känsla!

Jag var även på Yasuragi, Art Garden Spa och en flera andra span både i Sverige och utomlands utan den minsta betänklighet på att det kunde vara farligt. Inte tänkte jag sluta med det bästa jag visste, som jag dessutom mår så bra av, bara för att jag var gravid!

Min inställning var och är fortfarande: om det hade varit farligt så hade väl kvinnor i alla tider bara satt sig i bastun eller gett varandra lite massage för att avsluta oönskade graviditeter! Men visst, jag skulle inte rekommendera någon att basta för att sedan slänga sig i en isvak eller göra ett tufft detoxprogram på ett par veckor - inte för att jag tror att det skulle kunna framkalla ett missfall men att öka cirkulationen på det sättet och frigöra gifter under en graviditet kan knappast vara särskilt klokt.

Spa och graviditet är kontroversiellt. Samtidigt som det talas om nyttan och vikten av att stressa ner och ta hand om sig själv så är det snarare regel än undantag att man som gravid portas från att ta spabehandlingar. Terapeuterna vill inte ta i en.

Jag blev lite sur flera gånger då jag i tidigt skede var på spa; vadå – jag är väl inte gravid i axlarna!? Lite nack- och ryggmassage kunde jag väl få i alla fall! Men nix pix. Vecka 12 var den magiska gränsen, precis som om man vetenskapligt fastställt att före dess kan vilsamma spabehandlingar vara till skada för den gravida kroppen men därefter är det fritt fram. Så dumt!

Det finns mig veterligen ingen som helst forskning på att det skulle vara ogynnsamt att besöka ett spa när man är gravid. Och varför skulle det? Något som gör en avslappnad, rofylld i sinnet och får oxytocinet att spruta måste väl ändå vara positivt?

Jag har pratat med flera i branschen, såväl hud- som spaterapeuter, chefer och utvecklare. Flera även medicinskt utbildade. Och jag minns att jag även diskuterade detta med min egen barnmorska när jag var gravid. Resultat: det är en gråzon, lite ”minfyllt område”, ingen kan säga att det finns bevis för att man borde avstå men väldigt få törs å andra sidan rekommendera det heller…

På Blue Medi spa på Kungsholmen i Stockholm har man den sunda inställningen att man inte nekar någon att besöka dem, inte ens i tidigt skede. Helen Hällqvist som äger och driver Blue Medi Spa, förklarade för mig att det här med att vissa spa inte vill behandla gravida under den första kritiska tiden handlar om att ”skydda” kvinnan från att behöva oroa sig – ifall det tråkiga skulle inträffa. Det är, enligt henne, alltså inte som jag trodde: att spat vill skydda sig själv från att bli anklagad utan att man inte ska behöva fundera på om man gjort något fel.

Nu kan denna tolkning säkert variera, men jag tyckte i alla fall att det var skönt att höra hennes inställning att bara man är trygg i sig själv och tror att spa är bra för en, så ska man unna sig en skön behandling! OM man nu ska avstå något så tyckte hon att man kan vänta med akupressur (där man ju faktiskt påverkar de inre organen) och smärtsamma skönhetsbehandlingar eftersom bebisen kan bli stressad av att mamman får ont (kroppen utsöndrar hormoner vid smärta vilket skulle kunna påverka).

Även Anna Bjurstam, spautvecklare med världen som arbetsfält och VD för den prestigefyllde firman Raison d’Etre – även grundare till Grand Hotels fina spa – har en tillåtande inställning:
- Jag anser att det är helt och hållet upp till individen och hur informerad och trygg man är. Är man det minsta osäker så kan man väl nöja sig med en ansiktsbehandling, men egentligen är det mer psykologiskt än fysiskt.

Det börjar bli dags att packa BB-väskan och självklart kommer jag ”spaifiera” den så mycket som möjligt, för är det något som får mig lugn och avslappnad så är det spamiljö, och att behålla lugnet har jag läst ska underlätta hela förlossningsförloppet.

Vad beror det på? Jo, tydligen kan stresshormoner som adrenalin ställa till det så att dels smärtan känns mer (endorfiner och oxytocin får inte fritt spelrum att pumpas runt i kroppen), dels så att värkarbetet avstannar/saktar ner – och det vill man ju inte.

ALLRA HELST hade jag velat föda på ett spa men jag vet ingen som skulle kunna tänka sig att ställa upp med ett behandlingsrum som riskerar att bli nedgeggat av både det ena och det andra, samt att riskera att skrämma övriga gäster med underliga ljud (läs gallskrik…). Jag hade dock gärna erbjudit världens mest udda marknadsföring i gengäld: ett super-inside-reportage från hur jag behöll lugnet hela vägen genom att föda på spa; fatta vilken grej – hade jag varit pr-agent hade jag övertalat min kund; spat, direkt! Men trots att jag faktiskt inte frågat något spa (frågan känns bara För udda) så planerar jag nu alltså för det näst bäst jag kan tänka mig; nämligen att spaifiera förlossningsrummet. Här är några exempel på hur det kan göras:

Dofter
…av eteriska oljor som t ex lavendel, apelsin mm. Hittade bra tips just för förlossningen på Aroma Creatives hemsida, läs mer här. Måste bara hitta en elektrisk aromalampa eftersom man inte får ha levande ljus på förlossningen.

Massage
…ska definitivt packa ned en skön olja som min sambo ska få massera bort spänningar på mig med. Jag väljer mellan följande:
*Weledas Lavendelolja (lavendel är en suverän allroundolja som är säker och balanserande, upplever just denna lite rinnig dock och så är det tyvärr opraktiskt med glasflaska),
*Lisen Organics Ringbloms- eller Blomsterolja (väldigt mjuk och skön med somrig doft men kommer gulfärga kläderna fast hade ändå inte tänkt packa det nyaste snyggaste då fläckar av massageolja nog är det minsta problemet under en förlossning!!!)
*The Body Shops Monoï-olja. Är dock lite kluven på grund av att jag tycker doften är himmelsk NU men jag kan tänka mig att den kan ”ta över” och kanske få mig helt anti eller illamående när det är dags. Den är ju väldigt exotiskt blommig och nästan lite söt i stilen.

Musik
…håller på att samla ihop harmoniska låtar som jag kan lyssna på när jag behöver koppla av och vila. Dels har jag många lugna spaskivor, dels funderar jag på att ha med Mölleviks CD med rena havsljud, för vad kan väl vara mer harmoniserande än ljudet av en våg som rullar in? Passande nog kom också en alldeles rykande färsk wellness-skiva från Wellness Music (tidigare Theta) i brevlådan häromdagen. A Touch of Paradise heter den och spelar gör Jonas Angerud. Jag kan absolut tänka mig att låta det här mjuka gitarrspelet få följa med in på förlossningen också. Provlyssna här.

Ovanstående kombinerat med lite sköna kläder, en sparock och gosiga tofflor, min sambo vid min sida och dämpad belysning tror jag kommer att göra susen. Hade jag varit rik Hollywoodfru hade jag hyrt in stans bästa spaterapeut som doula! Hon hade då fått stå och massera tinningar, fötter eller rygg/axlar typ 17 timmar i sträck, men jag tror jag nöjer mig med sambon, faktum är att jag tror jag ska sätta honom i hårdträning redan ikväll!

Viking Mariellas Travel Spa ligger strategiskt placerat precis innanför landgången, intill taxfree butiken. Jag kan förstå placeringen; man kan omöjligt missa det och gillar man produkterna som använts i behandlingen så är det nära till köp. Att det inte ligger inne i butiken har kanske med tillgängligheten att göra, eller någon rent byggnadsteknisk anledning.

Att ha ”spa” i namnet kan verka något överdrivet, i alla fall om man förväntar sig pooler, värmande bastur och relaxytor att koppla av på. Travel Spa består av två små behandlingsrum, en mini-reception och en liten wc. ”Dockskåp” kallar de själva sött nog sin lilla inrättning där man verkligen nyttjat varje kvadratcentimeter . Det är fint och fräscht (förstås, det är ju helt nybyggt) även om musiken överröstas av ventilationssystemets brummande, men ett spa i ordets fulla bemärkelse är det inte.

Samarbetet med det italienska märket RVB kan jag också förstå. Att satsa på ett stort, väletablerat märke som ändå har högt nyhetsvärde (eftersom det i alla fall i Sverige är relativt för att inte säga helt, okänt) bidrar till upptäckarlusten och nyfikenheten. Däremot borde de kanske hålla sig till quick fix och /eller rena skönhetsbehandlingar…

När jag besökte dem igår fick jag testa en så kallad ”mother-to-be-behandling” på en timme. Tyvärr hade behandlingen flera problem. ”Den här kan inte vara utvecklad av någon som varit gravid” var allt jag tänkte när jag låg på den platta britsen. Som gravid (vilket jag är i allra högsta grad för den som missat det ) vill man nämligen ha omvårdnad, pyssel och myspys. Kroppen är tung, sinnena känsliga och man känner sig rätt otymplig. Framförallt vill man inte ligga platt ner med överkroppen, det är både obehagligt och för vissa till och med direkt olämpligt. En del får svimningskänsla och blir illamående, själv får jag svårt att andas och ett tryck över bröst och mot lungorna. Dessutom kan magsyran lämna magsäcken lättare då, vilket också hände mig – resten av eftermiddagen led jag av halsbränna…

Självklart bad jag om kudde eller något att ”palla upp med” men en liten handduk på 3-4 cm gör föga skillnad (hemma sover jag med trippla kuddar i cirka 40 graders vinkel!), efteråt fick jag höra att massagebädden går att reglera så varför det inte gjordes är ett mysterium. Ett mysterium var det också för mig varför behandlingen bestod av en skrubb och lerinpackning ovanpå det, när det inte fanns någon dusch? Kroppen torkades av med handdukar med resultatet att när jag klädde av mig på kvällen hade mitt vita linne förstås lerfläckar och var solkigt efter de rester av leran som terapeuten inte fått bort. Det säger sig ju själv tycker jag, och jag är förvånad att de törs riskera situationer med kunder som kommer tillbaka med dyra kläder, underkläder och annat, som fått fläckar. Själv hoppas jag det går bort i tvätten.

Nästa sak jag blev förvånad över var den undermåliga handdukstekniken. Att slippa ligga blottad med både mage och bröst i vädret samtidigt, iklädd endast ett par (väldigt små och genomskinliga) papperstrosor av stringmodell, borde vara en självklarhet – inte minst som gravid. Är det någon gång i livet man vill bli behandlad med största respekt och omtanke är det väl då. Därför uppskattade jag inte heller att få bröst och mage masserade utan att bli tillfrågad först. Det kändes ju som att ett par helt okända händer tog på min bebis! Dessutom är huden runt magen ganska känslig, spänd som den är.

Avslutningsvis fick jag massage med sesam och arganolja. Även det momentet hade kunnat genomföras med mer känsla tycker jag. Fotmassagen var bra och lång, det enda moment faktiskt då jag lyckades koppla av ordentligt.

Sammanfattninsgvis - ska de behålla en behandling för gravida är frågan om de inte istället ska satsa på till exempel en avsvällande fot- och benkur med till exempel lymfmassage när man halvsitter med bra stöd för ryggen? Eller varför inte enbart en väldigt mjuk massage med den här sesam/arganoljan som doftade gott av mandarin- och apelsin, men då bör de lägga mer krut på avkopplingen genom att exempelvis starta med en vacker välkomstritual eller liknande, så att de tibetanska och österländska inslagen terapeuten nämnde även märks och inte bara blir vackra ord…

Jag tycker alltid det är ett plus när man - vare sig det är ett köpcentra, hotell eller fartyg - vill satsa på avkoppling och välmående för sina kunder. Men det är också viktigt att det håller, både i stort och detalj, hela upplevelsen igenom. Särskilt om behandlingen som i detta fall kostar runt tusenlappen. Jag vill absolut ge Mariellas Travel Spa en chans till, men som icke-gravid. Då ska jag satsa på en ren skönhetsbehandling som deras lyftande Guld-Oro eller Simply White. Deras behandlingsmeny är fortfarande spännande och ett lyft för Mariella.

Jag har just varit på mitt supermysiga lilla ”kvartersspa” Salt & Hav och inget hade kunnat vara mer rätt! Dels är det så underbart skönt att unna sig en behandling, vilken det än må vara, och särskilt en fredagseftermiddag när man efteråt kan gå hem och bara fortsätta att vara i den där sköna avkopplade känslan. Dels passade den jag valde – en pedikyr med avslutande massage av fötter och vader – extra bra för ett par gravidsvullna ben och fötter (som jag inte längre riktigt når ner till för att vårda ordentligt…). Dessutom var njutningen en present från min underbara sambo som vet att spa och behandlingar för mig är som luften jag andas…en livsnödvändighet!

Våren är en ypperlig tid att ta hand om sina fötter som varit instängda i strumpor och kängor en hel vinter och inom kort ska visas upp igen. Häromdagen när jag pratade med en väninna hade även hon bokat in en pedikyr. Min chica väninna berättade att hon snart ska till ett vårvarmt Barcelona i jobbet. Jag antar att hon planerar att glänsa med ett par vackert lackade tånaglar i ett par snygga sandaletter!

Mina fossingar ska inte in i några sandaletter på ett bra tag, inte heller är tånaglarna lackade - men glänser gör de. Jag har skrivit många gånger om Salt och Hav Spas lika trevliga som skickliga ägare Anette. Hon är en sådan där ängel som det strålar varm energi utifrån och som kund hos henne har man alltid med sig lite av samma mjuka energi när man går därifrån. Nu sitter den mestadels i mina fötter, som hon omsorgsfullt pysslat om så att de gått från ett sorgligt ”vintertillstånd” med många skavanker till ett välvårdat och polerat skick som både ser bra ut och känns fantastiskt bra!

Var det länge sedan du själv gjorde en fotbehandling så kanske du glömt bort den lätta känslan som infinner sig? Men det klart, det är ju skillnad på fotbehandling och fotbehandling… Det här ingår i Salt och Havs variant: först fick jag ett uppmjukande fotbad, därefter pysslade Anette om nagelband och nagelplattor, klippte och filade naglar och filade fotsulor. Just nagelplattorna blev som nya; de är så blankpolerade att de nästan ser lackade ut. Och så en vidunderligt skön massage på det…mmm…helt toppen på alla sätt!

För att beskriva dagens spaaktivitet skulle jag kunna säga…”idag har jag varit på ett AA-möte” eller; ”idag har jag besökt Edens lustgård”. Min kropp befann sig på Lästmakargatan 10, men mina sinnen var någon helt annanstans…

Aromatherapy Associates (AA) är ett engelskt hudvårdsmärke som funnits i över 30 år. När grundarna Geraldine Howard och Sue Beechey började som terapeuter på 70-talet kom de snart i kontakt med aromaterapi. När de såg kundernas förbättringar både på den fysiska och psykiska sidan, beslöt de att starta ett företag för att sprida kunskapen om de essentiella oljornas fördelar till så många som möjligt.

I Sverige är det ännu ett väldigt exklusivt märke som inte syns på ”var och varannan salong”. Desto roligare på ett sätt, men synd på ett annat. De som har agenturen för märket (Garm Nordic) jobbar dock på att få ut det hos fler, och efter att ha testat både produkter och behandlingar så kan jag intyga att kvaliteten är imponerande hög och det bara är en tidsfråga innan det ”boomar”. I alla fall borde det vara det…!

Själv var jag idag på Privatskolan för hudvård och spa i Stockholm, där man också kan ta behandlingar till reducerat pris. Behandlingen jag testade var en underbar gravidmassage; Aromatherapy Associates Mother-to-be-massage. Som betyg på massagen kan jag bara säga att jag själv tänkte; den här önskar jag att jag hade prövat på långt tidigare! En sådan ljuvlig behandling i månaden (ok varannan då om man inte har råd eller i alla fall ett par gånger under hela graviditeten) och alla blivande mammor skulle må som prinsessor…!

Efter att jag fyllt i hur jag kände mig och mina behov för dagen, fick jag börja med att välja doft. (Visst är det trevligt när man som kund får bli involverad i behandlingens utförande? ) Vanligtvis finns 12 eteriska oljor att välja på men för gravidvarianten är man begränsad till tre. Det gjorde inget alls, snarare skönt med lite färre val. Och jag hade inte svårt alls att bestämma mig; ros ville jag ha.

När välkomstceremonin med lavendeldoftande rengöring av fötterna var avklarad, var det första momentet en 20-min lång ryggmassage. Positivt var att jag fick välja om jag ville ligga ner på sidan eller sitta upp. Jag valde att sitta mot kortänden av massagebädden och med ett berg av kuddar framför mig kunde jag luta mig fram och slappna av riktigt bra. De mjuka, svepande rörelserna (självklart specialanpassade för gravida) tillsammans med den ljuvliga doften av äkta damaskusros, vaggade snabbt in mig i det där sköna tillståndet som jag ofta kommer i under en spabehandling när min hjärna börjar förmedla bilder…

Ganska osökt rörde det sig denna gång om en lustgårdslik miljö fylld med stora fång rosor. Jag fick också en härlig upplevelse av hur de sammetslena rosenbladen liksom berörde min kropp, smekte den och moderligt och tryggt svepte in mig i avslappning, ro och frid.

I nästa steg fick jag lägga mig på rygg på massagebädden. Min terapeut (lyxigt nog skolans utbildare på märket; duktiga Emma Arnesson) såg till att jag låg skönt med stöd för svanken och med kuddar under benen innan hon bäddade in mig i handdukar. Därefter fortsatte hon med superskön massage av skalpen, akupressur i ansiktet, massage av dekolletage, axlar och armar innan hon avslutade med ben och fötter.

Såhär efteråt har jag mått otroligt bra! Ibland kan jag bli yr, illamående, trött…ja en massage sätter ju igång en hel del. Men idag har jag som sagt bara mått bra. Det jag främst tänkt på är att mina ben, som före kändes som svullna stockar, plötsligt är mjuka och lätta igen! Även ryggen känns mindre stel och framförallt njuter jag av att vara insvept i ett doftmoln av rosor…mmm….ÄKTA rosendoft. Men roligast var kanske ändå att min lilla sparkbebis (som verkligen hållit igång de senaste dagarna) var helt lugn och snäll när "mamma jobbade" . Jag är övertygad om att han njöt lika mycket som jag...!

Hör du till dem som tänker på vad du stoppar i dig på morgonen? Då har du säkert också valt din frukostflinga med omsorg. Men har du läst på paketet vad produkten egentligen innehåller? Ofta är det nämligen mycket mer än vad vi tror…

Ett par vänner till oss ska också snart ha barn, sitt andra. När hon var gravid första gången drabbades hon av graviditetsdiabetes och var tvungen att se över sin kost. En bov i dramat visade sig vara – just frukostflingan! Den innehöll på tok för mycket socker och genom att byta ut den, och säkert justera kosten lite i övrigt också, gick hennes värden tillbaka till det normala.

Om man tänker på sin hälsa är det ofta fibrer och mättnadskänsla man är ute efter just vid frukosten. Säkert vill man hålla nere sockermängden, en del kanske letar efter att minimiera antalet kolhydrater.

En favorit hemma hos oss är Quakers Havrefras. De innehåller 70 % fullkornshavre och som så många andra flingor på marknaden runt 60 gram kolhydrater/100 gram. Icas Havrekuddar har motsvarande värden, dock innehåller de något mindre socker (11 gram mot 13 hos Quaker).

En flinga som står ut i hälsosammanhang, i alla fall varumärkesmässigt, är flingan med det röda K:et! K-special. Den om någon förknippas i reklamen med viktkontroll och sundhet. Här hoppar dock kolhydraterna upp till 76 /100 gram och mängden sockerarter ligger på 17/100 gr. Långt ifrån lägst alltså. Kostfibrer har den bara 2,5 gram av mot havrepuffarnas 14 gram!

En av de bättre på kostfiberfronten är då Kellogg’s All Bran med sina 15/100 gram. Men så är det också som att tugga bark tycker sambon . Tyvärr är det säkerligen just barkkänslan som fått dem att kompensera med mycket socker…av kolhydraternas 67 gram består nämligen hela 22 gram av sockerarter!!! Det vill säga dubbelt så mycket som i ICAs havrekuddar!

I fullkornsbitarna Weetabix hittar man visserligen bara 3,8 gram kostfibrer, men kolhydratnivån är så låg som 25,7 /100 gram varav sockerarterna bara uppgår till 1,7 gram! En vinnare? Ja, kanske…om man nu inte klickar rejält med sylt på dem för att få det att smaka gott förstås…

Äntligen hemma! Phew så skönt, trots en sänkning av temperaturen på 30 grader. Hemresan gick bra, men jag hade ont så jag grät på flyget. Vet inte vad det var men troligen livmodern som växer? Ligament som spökar? Jag har känt mig grymt förskonad hittills med allt vad graviditetskrämpor heter men det är kanske nu det börjar…

En splittny Volvo S80 med chaufför mötte i alla fall upp på Arlanda och körde oss hem till dörren, min älskling tog hand om allt det tunga och nu ska jag verkligen försöka satsa på att rehabilitera mig maximalt de kommande dagarna: göra graviditetsyoga, ta vilopauser, äta och dricka sunt och så vidare. Ska nog också pigga upp mig med några spakurer om jag orkar och hinner med! Innan jag flög hem besökte jag till exempel också frissan på hotellet och hon gjorde ett kanonjobb med mitt hår! Känns härligt!

En sak jag tänkte på under hemresan, som väl inte direkt har spaanknytning - ni får stå ut med att bloggen blir lite graviditetsrelaterad en tid - var hur människor i olika länder förhåller sig till gravida. Jag har ju läst och hört men nu även fått uppleva det själv...

Här hemma tar ingen direkt någon notis. Medan man själv går och förundras över livets mirakel har ingen annan tid att bry sig i princip, vilket väl i och för sig är helt förståeligt. Alla har ju fullt upp med sitt. Men utomlands, där bryr sig alla! Som nu i Spanien; okända i butiker gratulerade, frågade om månad, om det var första barnet, pojke eller flicka – ja en del började berätta om deras mammor och hur många syskon de själva hade (butiksbiträdet i Tommy Hilfiger-butiken hade 10 syskon!). Jag tycker det är jättegulligt och fint, det är väl för att familjen står i centrum på ett annat sätt utomlands. Här hemma känns det som att man antingen skämtar om graviditeten eller försöker bräcka varandra med äckel och smärtor. Det finns väldigt lite utrymme för gravida att få känna sig vackra, speciella och fina (som motpol till allt det jobbiga).

Däremot på flyget hem fick jag FÖR mycket attention. När jag var uppe och gick i mittgången var det en småfull gubbe som helt sonika sträckte ut handen och tog mig på magen innan han ens hade börjat tilltala mig! Och som alla stirrade! Hade de aldrig sett en gravid förut? Det var liksom inte som att de log vänligt utan de STIRRADE ni vet på det där obehagliga sättet. Suck, svenskar. Fast man kanske ska säga ”suck, chartersvenskar” . Vi flög hem med Novair, Apollos bolag.

I alla fall, jag lovar att komma med lite mer sparelaterade inlägg framöver om nyheter och kurer. Har även en del besök att avverka själv, så snart jag orkar igen.

Alltså, nu orkar jag snart inte längre. Har legat till sängs i nästan fyra dagar. Ändå, när jag nyss var på spatsertur genom korridorerna (får inte gå ut men när jag beklagade mig över magens status från Niagarafall till Saharas torka typ tyckte läkaren att jag kunde ”motionera” lite inomhus) så blev jag ändå yr. Skumt. Så det är väl trots allt rätt att vi är kvar här.

Ute skiner solen med full Afrika-styrka. Det är ju ändå motsvarande breddgrad vi befinner oss på, även om det är svårt att tro eftersom vi småfryser lite på kvällarna och morgnarna när solen inte är uppe. Uttråkad som jag kände mig efter lunchen (som inte var någon höjdare idag heller men mer om det strax) så ordnade jag därför min egen lilla Lanzarote-playa: vände en fåtölj bak och fram mot fönstret, öppnade, smorde in mig med spf 20 och slog mig ner. Ahhh….!

Hitintills har jag varit superdupernoga med att akta mig för solen. Planerade nästintill graviditeten för att undvika att kroppens hormonchock sammanföll med sommarmånaderna. Jag har nämligen sett på andra vad det kan göra; stora bruna leopardlika pigmentfläckar i ansiktet som är svåra att få bort. Men nu; uttråkad som sagt och med avklarad sjuka-from-hell kändes det lilla orosmolnet plötsligt som bortblåst. Att sitta instängd dag efter dag på Lanzarote i januari och SE solen skina? Näää….jag kunde inte hålla mig längre.

Ni har nog redan gissat. Jag fick vad jag förtjänade. Det tog inte många minuter innan jag somnade i fåtöljen och när jag svettig vaknade cirka 20 minuter senare (det var den tid sambon trodde jag slumrat, han ville inte väcka mig, grrrr…) så hade jag REDAN maxade ränder framtill efter linnet och små nougatbruna fläckar i hela ansiktet. TROTS SOLFAKTOR 20! Suck. Jaja, nu vet jag, och har flyttat mig till skuggan på sängen.

Jag undrar hur mycket längre de pallar att ha oss här för övrigt för vi har nog båda lite en tendens att glömma att vi inte är på Yacht Club längre, hihi…
- Nya lakan idag igen, ja tack!
- Badrummet kan nog behöva skrubbas en gång till.
- Vi behöver mer vatten/ juice/yoghurt/frukt….
- Tips på vad jag kan göra åt min rygg? Jag får så ont av att bara ligga i sängen!

Och när de skulle byta tejp runt min droppnål i armen, så gjorde det så ont att jag inte kunde låta bli att säga ”Salon de beleza? Depilacion?” (låtsas-spansk-portugisiska för ”skönhetssalong? Hårborttagning?” typ). Sköterskan förstod nog, men hon drog inte på munnen. Det gjorde de däremot när jag skojade lite vid ”incheckningen”, och sköterskan som körde mig i rullstol förbi receptionen meddelade personalen att min diet var ”bara flytande” varpå jag la till; ”champagne, cocktails, cappucchino…” . Fast inget av det har nått vårt rum hittills.

Och så maten, ja, haha…inte mycket att hänga i julgranen idag heller. Till frukost fick jag ju te eftersom jag bannlyst kaffet för att stabilisera magläget. Men med ÖVERstabiliserad mage nu (typ cementläge) var kaffe plötsligt det enda jag ville ha – så när de kom med teet så ville jag genast byta ut det. Jag möttes av frågande blickar men fick mitt kaffeblask i alla fall. Till lunch fick vi smaklös buljongsoppa med potatisbitar, lite bönor, morot samt äggstrimlor i som simmade omkring, följt av tre bastanta skivor sammanpressat kött av okänt ursprung och tre potatisar (hjälp, ännu mer potatis!) utan sås. Den mosiga grönbruna efterrätten listade jag efter ett tag ut att det var ett ugnskokt äpple. Minst fotogenic på tallrikarna men nog det bästa ändå. Med lite tur checkar de ut oss imorgon.

Reserapport 26/1:

Jag har börjat få, om inte mat oftare, så i alla fall mer mat. Om det nu hjälper. Jag har synpunkter på det mesta de serverar och får hittills bara i mig ungefär en fjärdedel av vad tallrikarna bjuder. Bara lukten och åsynen…huu…

Det värsta är att vi nu inte alls kommer åka hem idag (nåja, skrivas ut i alla fall, sen återstår ju nästa problem – nya flygbiljetter) som läkaren trodde igår. Vi blir kvar ett tag till. Nu är nämligen sambon dålig! Det var igår kväll som han plötsligt kollapsade enligt mitt tidigare mönster, stackarn, och jag kunde ju bara säga I know how you feel…eftersom jag just genomgått helvetet. Så ett par prover, EKG och röntgen (fråga mig inte vad de letade efter!) senare är nu även han uppkopplad med dropp och har i sjukhusjournalen gått från status ”medföljande” till ”patient”…

I alla fall, tillbaka till detta med maten. Sambon tycker jag borde starta en matblogg istället. Han motiverar det med att jag gillar att prata mat, planera mat, äta mat . Och visst, jag har synpunkter på det mesta jag äter och dricker. Som här på sjukhuset till exempel; hur kan de exempelvis låta det gå 5-6 timmar mellan målen till en gravid magsjuk? I båda fallen ska man ju äta lite och ofta hellre än mycket och sällan. Och hur ska jag veta om jag blivit bättre eller inte när jag mår illa av hunger? Hungern i sin tur kommer sig ju av att de antingen serverat så attans lite eller sådant jag inte velat ha. Ex: en kopp te och en liten äcklig äppelkompott med skum bismak, alltså lämnade jag den med resultatet att den lilla måltiden bestod av; en kopp te, yippiie.

Andra reflektioner kring ruskig sjukhusmat:
- Om man serverar te i samma kopp som kaffe luktar ju teet kaffe när man ska dricka det! Ingen höjdare.
- Varför ger de en buljong och andra soppor som både till lukt och smak mest liknar det man precis spytt upp? Panik!
- Kritvit getost fullständigt utan smak (mer än just get och ladugård) är ingen höjdare på frukostmackan.

Men nej, någon matblogg blir det inte. I alla fall ingen som i filmen ”Julie & Julia” där en ung tjej startar just en matblogg som bygger på att hon ska laga sig igenom en världskänd kokboks alla recept på ett år. Det blir succé, men så lagade hon mat också, och beskrev det.

Nog för att jag kan laga mat, men det är verkligen inget brinnande intresse. Nej, det är just det; jag tycker om att uppleva maten, själva njutningen med att låta hela min kropp ta del av smakerna, näringen, det välgörande i en vällagad måltid som såväl tjänar ett syfte för öga, gom som kropp. Men laga, nja…det får gärna någon annan göra!

En av tjusningarna med att kryssa är att varje dag bjuder på nya upplevelser. Igår spenderade vi till exempel dagen på Madeira! Vi började med en god à la carte-frukost i vår Top Sail Lounge, privat för Yacht Club här ombord på MSC Fantasia. Till kaffet kom vår rykande färska, specialtryckta morgontidning. På svenska.

På förmiddagen strosade vi runt och shoppade i Funchal, huvudstaden på ön. Solen sken och temperaturen låg runt 20 grader. Några inköp och kassar på armen senare (priserna är grymt bra och dessutom var det fortfarande rea i många butiker) blev vi upphämtade för ett lunchmöte på spahotellet Golden Residence.

Vi var väldigt glada att återse vår kontakt där, Orhan Simsek, som vi känner sedan tidigare besök. När vi avhandlat de senaste nyheterna från båda håll ville jag kika in i spat för att se vad de ändrat sedan vårt förra besök för ett par år sedan, och inte minst snappa åt mig den senaste spamenyn. Men, självklart ville Orhan också ha mina synpunkter på mer än ytan så jag ”lät mig övertalas” (hehe) till att testa en massage efter lunchen. Sagt och gjort, efter en utsökt lunch bestående av gratinerad aubergine i tomatsås och bacalhau serverad med grönsaker och små potatiskulor, gick jag ner i spat igen för att jobba .

Jag märkte direkt att min terapeut, Sonia Correia, visste vad hon gjorde när hon gravidanpassade massagen. Liggande på sidan fick jag extra kuddar klädda med frottéhanddukar (för oljans skull) både under magen och mellan benen. Jag låg riktigt bekvämt när hon satte igång att först stretcha min kropp och sedan fortsätta att med varm Kurland-olja arbeta igen min kropp från tå till topp.

Det milda ljuset, lugna musiken och goda dofterna vaggade snart in mig i ett skönt avslappnat tillstånd – utan att jag för den skull släppte uppmärksamheten på själva massagens delar och teknik. Halvvägs fick jag vända över på den andra sidan, hela tiden täckt av handdukar på ett väldigt respektfullt och proffsigt sätt.

När jag många långa sköna minuter senare kom ut igen satt Orhan där och ville genast veta vad jag tyckte. ”Ärligt nu!” bad han och uppmanade mig att utan omsvep dela med mig av mina synpunkter. Det absolut enda jag hade att tillägga var i så fall en liten välkomstceremoni, ni vet, de där viktiga sekunderna när terapeutens händer bara vilar stilla, då man kanske får andas in en god aromatisk doft, vaggas stilla eller djupandas för att komma ner i varv. Förutom det – så var det både njutbart och proffsigt på alla sätt!

Några exempel på vad Golden Spa erbjuder i övrigt:

- torr bastu
- ångbastu
- uppvärmd utomhuspool
- stor inomhuspool
- jacuzzi
- från 25-minuters behandlingar till 3-dagars spapaket.

Priserna är riktigt överkomliga också, en 1-timmes Hot Stone-behandling till exempel kostar 58 euro (ca 590 kr), just en sådan behandling ligger ju ofta runt minst 800-900 kr. Lägg därtill att hotellet öppnade 2007 och alltså är helt nybyggt, har superfräscha rum/lägenheter och inte ligger särskilt långt från Funchal eller shoppingcenter som Forum Madeira eller det gigantiska Madeira Shoppingcenter. Med allt detta sammantaget är Golden Residence ett ypperligt alternativ för den som letar fräscht boende för sin Madeira-spasemester med närhet till shopping och andra aktiviteter.

Vår fjärde dag ombord på vår kryssning med MSC Fantasia. Vi har lämnat Medelhavet och fortsatt ut på Atlanten, och är nu på väg mot Madeira. Det är första gången faktiskt som jag befinner mig på kryssning ute på Atlanten vilket är kul, men kombinationen gravid (och medföljande hormonpåverkan) och sjögång är inte helt lyckad ska medges. Jag har tillbringat hela dagen i sängen faktiskt. Tur att vi har en av de finaste hytterna ombord i det som kallas Yacht Club! Idag har vi verkligen haft användning för vår butler som fått serva med både frukost på sängen, mint-te, färsk ingefära och vattenflaskor. De fina småkakorna och fatet med rosa och chokladfyllda macaroons som de också bjudit på har jag tyvärr inte kunnat njuta av.

Igår var det dock ingen sjögång och jag passade på att åter besöka Aurea Spa! Jag hade en balinesisk massage inbokad, deras signaturbehandling då alla terapeuterna är just från Bali. Först tittade jag in i deras bastuavdelning och värmde upp mig lite. Jag hann bara testa en – innan min terapeut kom och hämtade mig, men jag ska absolut tillbaka för att pröva de andra också en annan dag.

Behandlingsrummet var fint inrett och dekorerat med produkter, blommor och andra spagrejer. Inte minst utsikten var fantastisk! En hel vägg bestod av glas och bjöd på full havsutsikt, ett härligt inslag och kontrast mot alla ”lådor” till rum man ibland möter ombord. Eftersom jag är gravid specialanpassade terapeuten massagen lite så att den skulle passa mig och magen . Jag fick ligga på rygg hela tiden medan hon masserade igenom fötter, ben, armar, dekolletage och axlar samt till sist skalpen.

Gissa om det var skönt! Åh så jag njöt! Massagen var precis lagom hård/mjuk – alltså den gjorde nytta men hon tog inte i så jag blev orolig. Det enda ställe det gjorde ont på var axlarna. Mina muskler kring axlar och skuldror är stela och där kändes det som jag ville grimasera, stöna högt eller nästan be henne låta bli ett tag. Men så tänkte jag att kraftig smärta kommer jag ju ändå utsättas för om sisådär 16 veckor så lika bra att öva (dessutom fattar jag ju att detta var en droppe i havet mot DEN smärtan som kommer då…) så jag koncentrerade mig istället på andningen och att slappna av, vilket faktiskt hjälpte! Häftigt!

En sak till jag gjorde som jag läste i förrgår i en av de böcker jag har med mig på resan var att andas ett gyllene, guldskimrande ljus…boken, som jag fått rekommenderad av min spirituella väninna Kerstin, heter ”Spirit Babies” och där stod det i ett parti om hur en änglaenergi, som skulle födas som människa, gett rådet till sin blivande mamma att andas den här guldskimrande energin under förlossningen…låter flummigt jag vet men den intresserade kan ju skaffa boken och läsa själv så förstår man mer. Rätt spännande innehåll faktiskt, särskilt om man är eller funderar på att bli gravid!

Den balinesiska massagen i alla fall är en mix av olika grepp och tekniker; bland annat shiatsu, lomi-lomi och thai. Jag gillade det verkligen och inte minst gillade jag att slippa allt försäljningssnack efteråt som så många andra kryssningsspa prackar på en.

Majoriteten av fartygen spa drivs nämligen av ett och samma huvudföretag, Steiner, och där säljdrillas alla terapeuter hårt. Jag förstår att man måste göra vinst för att gå runt och att produktförsäljningen är en viktig del i det, men själv tycker jag hela vitsen med att få koppla av och bli avslappnad på spa går förlorad.

MSC’s Aurea Spa (de heter så på alla fartyg) verkar ha en helt annan attityd. Även om de självklart säljer och informerar till den kund som är intresserad så behöver man inte ”värja sig” eller ”ta” en massa säljsnack om man inte vill. Jag blev lugnt och skönt utsläppt ur behandlingsrummet och kunde istället gå tillbaka till relaxavdelningen och bara lägga mig skönt och vila ett tag efteråt. Precis som det ska vara alltså!

God fortsättning till alla!

Jag har gått ner på jultempo. Ett härligt slött tidsflöde som består av jultv, julmusik, spel och promenader mellan ätandet. Jag går från proppmätt till mätt och tillbaka till proppmätt (detta görs med hjälp av allehanda smakfulla rätter som blivande svärmor och svärfar dukar fram samt lite hjälp av kakfat, fruktskålar och chokladaskar). Är faktiskt så mätt emellanåt att jag tror jag ska sprängas .

Jag känner mig helt ”julmysad” ända in i själen och bara det är faktiskt riktigt hälsosamt – i alla fall en gång om året . För att väga upp allt stillasittande och smarrande tog jag mig idag i alla fall i kragen och genomförde (förutom en långpromenad ute i den bitande nordnorska kylan här i Bodö) ett yogapass. Men inte vilken yoga som helst - och jag tror aldrig ni kan gissa vilken - nämligen gravidyoga! För ja, jovisst, det är sant! Den som inte läste det i intervjun med mig i Aftonbladet för lite sen får alltså reda på det nu; jag är gravid och ska ha barn!

Detta förklarar också att massager och tuffa spakurer sedan i slutet av sommaren mest bestått av ansiktsbehandlingar och annat ”light”. Nu, när jag faktiskt för första gången i livet kan testa på mig själv, kommer jag ta tillfället i akt att testa olika så kallade ”blivande-mamma-behandlingar”, gravidmassager och liknande. Glädjande finns det en hel del faktiskt, för ni kan ju gissa min panik först: "Va?! Avrådes gravida från spa, från bastu, från massage, de flesta eteriska oljor och så vidare….?!"

Särskilt strikt har jag inte varit, nä – den här bebben blir spaifierad redan i magen . Försiktigt ja men jag har som ni sett varit på spa ändå trots att jag såklart tänkt på vad jag gjort (inga långa bastusessioner, inga tvära temperaturkast och inga detox-kurer överhuvudtaget).

Så, ja då var min lilla julöverraskning avslöjad! I 20:e veckan nu och därmed halva tiden gången! I mitten av maj föds underverket, min lilla spabebis, som ska bli så smörjd, masserad och pysslad med att hälften hade varit nog, hihi… men bara med det renaste och finast som finns förstås. Och vad det är lär ni få veta när det så är dags!