Spabanken - Sveriges enda riktiga spablogg

Nu har jag hamnat i ett sådant där läge som jag alltid gör när jag är på sparesa; upplevelserna duggar tätare än jag hinner skriva om dem. Nu tänkte jag försöka hinna ikapp lite i alla fall.

Befinner mig faktiskt i skrivande stund till havs ombord på Tallink Siljas fartyg Baltic Queen, deras nyaste fartyg från 2009 som tar 2800 passagerare och är riktigt likt ett ”äkta” kryssningsfartyg i stilen, förutom att det då tar bilar ombord – vilket vi är väldigt glada för med tanke på den härliga resa vi just gjort till Estland där bilen varit fullastad med barnvagn, packning, mormor och annat nödvändigt .

Baltic Queen går liksom deras fartyg Victoria som vi åkte med på ditvägen, mellan Stockholm och Tallinn. När jag skrev att det liknar ett ”äkta kryssningsfartyg” så tänkte jag till exempel på att det finns hela fem ställen att äta på ombord: buffetrestaurangen, den ryska Aleksandra, gourmetrestaurangen, grillen och cafét.

Därmed finns något för alla smaker och lånböcker, resor och stilar, stora som lilla hungern etc. Vi åt ikväll på grillrestaurangen och var nöjda, jag åt kycklingfilé inlindad i bacon med grönsaksris till samt avslutade lite förbjudet med efterrättsbuffé. Hm, den var riktigt smarrig och inte ett dugg detox (praliner, tårtor, cheesecake, panna cotta, bär, kakor, ostar…) så nu måste det bli ordning och reda igen när vi kommer hem och tillbaka in i vardagsvanorna!

Vår hytt är stor (11 kvm) och superfin, jag älskar Baltic Queens deluxhytter!!! Mönster och färger är fräscha och den är som sagt rymlig och jättebra med dubbelsäng, härlig soffa, litet bord liksom stort skrivbord som går att jobba vid, tv, inkluderad minibar och badrum. Vi har fönster ut och när man kommer till hytten står en fräsch fruktkorg på ett bord och vill man dricka bubbel till finns en flaska sådant också i kylen.

Men spa då? Nja, konstigt nog eftersom fartyget är så nytt byggdes inget spa. Jag vet att jag reagerade redan första gången jag var ombord, vilket faktiskt var på invigningen, och kanske har man tänkt om sedan fartyget planerades för nu har man trots allt en behandlingsmeny (i samarbete med skönhetsföretaget hera som på alla Tallinks fartyg) och erbjuder behandlingar i en omgjord hytt.

Eftersom jag är så nyfiken ska jag offra morgonsömnen och gå upp tidigt; redan 07.30 imorgon har jag bokat in en ”Ionic-detox”-fotbehandling! Jag har faktiskt testat den förut men nu vill jag se resultatet; vattnet borde bli helt klart med tanke på att jag nyligen detoxat men är jag inte helt ren än så lär det blir grumligt. Vad badet ska göra är nämligen att dra ut gifter med hjälp av ström. 25 min, 27 euro. Det är det värt!

Värd sina pengar var också bastu och pool-avdelningen. Längst ner på våning 2 har de förlagt denna. Lite avsides kan tyckas men tar man sig ner finns en fin badavdelning att upptäcka. Stilen är lite skönt ”loungig” och liknar på sitt sätt den bästa baren ombord; Manhattan piano bar på våning 7 med sina vita skinnstolar och soffor. Runt baren i poolavdelningen går detta tema igen, mixat med mosaik i svart och guld.



Även duscharnas utrymme går i svart och guldbeige i form av kakelplattor som ska likna gul marmor. Fint! Bastun höll närmare 90 grader och tar gissningsvis ca 6 personer. Det finns en VIP-bastu också men ingen gemensam för dam och herr, utan varje bastu ligger separat i anslutning till damernas och herrarnas omklädningsrum.
Det som är gemensamt är pooldelen; en rätt så stor och djup som det gick att ta ett par rejäla simtag i, en rundad sittdel och så en grund som jag inte vet men gissade att den kanske var för barn. Bra i så fall, då har man verkligen tänkt på alla.



Ovanför stora poolen projicerade de också Eurovision song contest medan jag badade och i bastun dånade bidragens låtar ut. Kul om man gillar partybastu! Priset kan inte annat än kallas humant; 41.40 sek. Har man Tallnk Siljas ClubOne-kort får man ytterligare ett par spänn i rabatt. Kortet är verkligen värt att skaffa för övrigt, vi har visat upp det i skoaffärer, klädaffärer, ombord på Taxfreen, i restaurangen…ja lite överallt verkar det gälla – både för rabatt och för särskilda erbjudanden - så det finns pengar att spara för den som vill.

Det enda jag hade att anmärka på i badavdelningen var hårfönen. Modellen var rätt ineffektiv och kändes omodern, men det värsta var att den blev så het att det inte gick att hålla i den efter ett tag. Håret gick därför inte att torka torrt. Men bortsett från den lilla detaljen är jag supernöjd med vårt resesätt fram och tillbaka till Tallinn!

Jag återkommer och berättar mer om spat och mina behandlingar på Viimsi tervis Spa som ligger strax utanför Tallinn, inom kort.

Här kommer första hälsningen från Gran Canaria! Vi har precis ”testbott” en av de läckra villorna som ligger på området Salobre på sydkusten i ett par nätter. En väg slingrar sig upp i det karga landskapet som mest består av bruna sand- och stenkullar och så plötsligt när man kommer över kanten möts man av en dalgång med en grönskande golfbana i mitten.

Här finns Sheraton Salobre, ett lyxigt och designat spahotell, och så dessa minst lika läckra villor. Villorna är uppdelade i olika grupper, vår tillhörde ”Las Tabaibas”, namnet kommer av ett särskilt träd som växer på ön.

Jag är väldigt glad att den här incheckningen blev av. Jag hade nämligen sett dessa villor förut under en rundvisning av området och Sheraton hotellets fina Aloe Spa (läs gärna mer om det här på bloggen), så jag visste att de var riktigt fina, och någonstans i bakhuvudet tänkte jag redan då... "hm, vill tillbaka..."!

Vår villa var på 150 kvm med vardagsrum, ett litet kök, tre toaletter och två badrum, ett dressingroom med strykmöjligheter och kassaskåp, tre sovrum (alltså sex bäddar totalt), takterrass, en stor utomhusterrass (där jag passade på att träna yoga) och så trädgård med egen pool! Och det var just det sista som var själva upprinnelsen till besöket, jag ska skriva en artikel om semestertrenden att bo i egen villa med pool.

Betyget får faktiskt full pott. Man kan inte ha det bättre. Visst kräver det lite planering med mat (vi stannade på vägen och köpte på oss vad vi behövde) men det finns både en liten mini-supermarket på området och en restaurang som egentligen hör till golfbanan, plus att man förstås kan besöka hotellet och äta där om man vill.

Bäst är att ha egen bil om man ska hit men inom området är det gångavstånd till allt. Det är lugnt och skönt och i villan har man allt man behöver; flera tv-apparater, DVD (det går att hyra filmer i receptionen), kök som sagt och utrymme att bara slappa på. I trädgården finns solstolar och coola loungemöbler; soffor, fåtöljstolar och matbord om man vill äta ute. Här kommer fler bilder från villan vi bodde i; my sara.



Stort plus också för att poolen var uppvärmd (för en villa med uppvärmd pool får man dock betala 20 euro extra per dag), den höll cirka 30 grader vilket var riktigt skönt eftersom det inte är särskilt varmt än i luften såhär i januari (kanske runt 20 grader). Jag badade flera gånger igår och ”barnslade” mig för att underhålla Isac som var lite mer badkruka och höll sig på land efter ett snabbdopp :-); jag lekte delfin, dök och plaskade.

Jag skulle absolut vilja göra om detta, åka hit med några schyssta kompisar och dela en villa. Det blir inte särskilt dyrt heller; frånpriserna per dygn ligger på cirka 400 kr per person (165 euro för en villa för 4 per natt) och det går att flyga billigt med Norwegian till Las Palmas direkt, eller om man tar en flygstol med något charterbolag som exempelvis Ving. Det är vad vi gör, vi åkte er med Norwegian och ska åka hem med Ving.

Tyvärr är det ingen charterarrangör som har dessa villor i sitt utbud varken denna eller nästa vinter. Fritidsresor hade dem för flera år sedan oh varför ingen erbjuder dem nu är för mig obegripligt, eller snarare varför de inte bokade - för det var tydligen orsaken till att Fritidsresor tog bort dem ur sitt utbud, de bokade för lite.

Men, i alla fall, vår vinterflykt från Sverige är inte slut utan har bara börjat, i eftermiddag förflyttar vi oss till spahotellet som jag skrivit om tidigare här på bloggen, Gloria Palace Amadores!

Jag anmälde mig i spareceptionen, försökte bita mig i tungan och inte förekomma killen som stod där, med egna förslag på tillvägagångssättet (jag vill ju ständigt kolla av kunskap, bemötande, service…).

Han räckte mig vänligt en badrock och instruerade mig vart jag skulle ta vägen för att vänta på terapeuten.
”Hur mycket ska jag klä av mig?” frågade jag.
”Eh…det gör du som du vill, men shiatsu är en massageform som görs utanpå kläderna…” svarade killen.
”Så jag behöver egentligen inte klä av mig då?” kontrade jag.
”Nä” nu log han lite blygt och osäkert.
”Då kanske jag inte behöver badrocken heller” konstaterade jag försiktigt med ett leende och räckte över den till honom igen samtidigt som jag la till att jag skulle komma tillbaka och hämta den ifall det blev tid till att bada.

Ute på terrassen satt folk och pimplade vin. Någon beställde in champagne. Ett par tjejer i vita badrockar hade slagit sig ner i de lounge-lika sofforna med vita segeldukstak över. I poolen plaskade barn med sina föräldrar.

Jag hade blivit förvarnad; jag kunde få behandlingen inomhus också ifall det kändes för stimmigt ute. Men nä, nu var det sommar och fint väder och jag hade aldrig tagit en behandling i deras ”uterum”. Sagt och gjort. När draperierna var fördragna och jag lagt mig ner och slutit ögonen var jag dessutom i ”mitt eget rum”. De somriga ljuden – allt från barmusiken till poolplasket – bäddade bara in mig i mig själv. Det störde mig inte alls.

Shiatsu är en japansk behandlingsform. Ordet betyder fingertryck vilket beskriver bra vad det handlar om. Eftersom man behåller kläderna på används ingen olja. Tanken är att genom att behandla / trycka på våra akupunkturpunkter längs kroppens meridianer, frigörs blockerad energi. Kroppen slappnar av, kan balansera sig och vår egen självläkande förmåga stimuleras och ökar.

Terapeuten var duktig. Med mjuka rörelser började hon med att vagga min kropp fram och tillbaka. Jag kände hur jag alltmer kunde slappna av och hur spänningarna släppte. Sedan arbetade hon sig igenom hela min kropp med rygg och baksida först för att sedan fortsätta med framsidan. Förutom tryck, använde hon sig av sträckningar och mjuka rullande rörelser kring lederna. Särskilt skönt var det runt axlar och skuldror där spänningar lätt sätter sig men säkert var det lika välgörande för höfter, ben och fötter.

Behandlingen var mycket väl utförd. Terapeuten behöll ett bra fokus hela tiden och var inkännande på ett fint sätt mot vad min kropp klarade. Stundtals kändes det som om hon hade öron i handflatorna när hon liksom lyssnade till vad varje muskel och kroppsdel hade att berätta. ”Här är det riktigt stelt, här behövs det jobbas lite extra men ta det varsamt…” eller ”Här är det ganska mjukt men det finns en punkt som skulle kunna frigöra spänningar längre ner i ryggen…”.

Att erbjuda just shiatsu under sommaren i deras uterum tycker jag är ett bra beslut. Dels känns behandlingen mjuk och full av njutning, dels behöver man inte oroa sig för om draperiet skulle glipa av vinden eftersom man behåller kläderna på. Är du i närheten tycker jag absolut du ska åka dit och testa!

Igår var vi och besökte Torekov Hotell. Det gör mig alltid på gott humör! Faktum är att det börjar redan innan vi kört in i själva Torekov. Jag får syn på anspråkslösa små stugor och tänker ”ja, den skulle vi kunna ha” eller ”söt! den köper vi!”. Inne i själva Torekov är husen allt annat än anspråkslösa, för att inte tala om priserna…

Då är det bra att det går att göra dagsbesök och ändå njuta av omgivningar och stämningen, som såhär på sommaren är som bäst. På Torekov Hotel samlas alla på terrassen där restaurang, poolbadare och spagäster flyter ihop till en enda härlig sommarmix!

Vi började vårt besök med att äta från deras nya bistromeny. Här fanns klassiker och rubriker som trädgård och fiskhandlaren men det var en spanskinfluerad pastarätt full av godsaker som mitt val föll på.

Den gräddiga tronchettin med tryffel, ricotta, nötter, parmesan, sparris och annat gott var som en färgsprakande godispåse och hur mumsig som helst. Toppbetyg! Möjligtvis hade man kunnat önska sig en pastakudde till eller två för att bli riktigt mätt. Jordgubbar på det med hemgjord glass rundade perfekt av vår trevliga matstund i solen.

Efter att lille Isac, numera dryga 10 veckor, även fått sin lunch var det dags för mig att inta nästa del av terrassen, nämligen massagebritsen bakom den skönt fladdrande skynket i deras sommarspahörna. Riktigt läckert att de plockat ut spaverksamheten sommartid, och vädret kunde inte passat bättre. Spanienkänsla igen, för hur ofta kan man i Sverige få en behandling utomhus utan att man riskerar att frysa? Nu var jag istället behagligt varm under hela massagen och njöt i fulla drag...!

Men, jag tänkte faktiskt vänta med behandlingsupplevelsen till ett separat inlägg, och istället berätta om Torekov Hotells nya ledning. Tidigare hotellchef/VD Christer Rådeström har ju lämnat dem för nya uppdrag och nu är det istället Oscar Lindeberg som är platschef och driver verksamheten.

Medan Oscar i en flygande fläng mixade jordgubbssmoothies och småpratade med gästerna för att få allas trivsel att ligga på topp berättade han för mig om sin mångåriga erfarenhet av hotell- och restaurangbranschen både från Sverige och utomlands. Namn som Hotell Diplomat och Grand Hotell samt egen konsultverksamhet tyder på att han nog haft sin beskärda del av utmaningar! På frågan vad som tog honom till Torekov Hotell svarade Oscar att han tyckte det verkade vara en härlig produkt som skulle vara jätterolig att arbeta med. Helt klart såg han ut att trivas där han skyndade fram mellan borden på terrassen, och det ska bli spännande att se vilka idéer och nyheter han kommer att tillföra.

Apropå nyheter: innan vi lämnade Torekov Hotell passade jag på att inspektera en av spats nyheter. Spachef Ulrika Nylund visade mig deras färg- och ljusterapirum där man för endast en hundralapp, liggandes på en mjuk madrass på golvet, kan njuta av olika program av färg, ljud och ljus. Helt klart ett bra tillskott för deras spabesökare och visst är det något som ligger i tiden (som jag berättat tidigare har jag ju just nu en artikel om färg- och ljusterapier ute i Amelias Kropp & Skönhet). Säkerligen något som kommer att locka särskilt till hösten och vintern när ljuset inte är längre är lika generöst som nu.

Varbergs kurort har byggt om sin badavdelning. Bland annat har de anlagt en ny havsvattenbassäng. Vattnet pumpas in direkt från Kattegatt utanför dörren. Innan det når poolen renas och värms vattnet upp till ”badbara” 32 grader.

Tvagningsrum och duschutrymmen har också fräschats upp. Förhoppningsvis har de även gjort något åt det tidigare dilemmat att omklädningsrummet låg på ena sidan korridoren och själva bad- och bastuanläggningen på den andra… omklädningsytorna var också relativt trånga och höll enkel standard. I övrigt var jag dock väldigt nöjd med mina upplevelser från Varbergs kurort och skulle gärna besöka dem igen!

Sök gärna på "Varbergs kurort" här på bloggen och läs mer om mitt besök där från 2009. Det var helsköna dagar rakt igenom som lämnade en känsla av mersmak efter sig...!

Här har ni mitt allra första filmklipp från ett av mina besökta spa, förstås Fern Tree här på Half Moon, Jamaica!

För den som har familj kanske det är äventyrsbad och badlandskap som lockar snarare än renodlade spa (eller hysch-hysch-spa som jag brukar kalla dem). Den 1 juni 2010 ska en stor satsning på Badhotellet i Frederikshavn vara färdigt och tros då kunna locka många familjer, särskilt under lov och helger.

Det är Stena Line som investerar 85 miljoner kronor på att göra om Badhotellets nuvarande badlandskapet. Det kommer att få flera vattenattraktioner, klättermur och ett speciellt småbarnsområde. Både badlandskap och restauranger kommer att gå i karibisk stil. Det planeras också för ett aktivitetsområde i delar av den konferensavdelningen som finns idag. Badet kommer också att utökas med en utomhuspool.

Två bra badlandskap som också passar familjer som jag besökt är Flamingo utanför Helsingfors och Hansedom utanför Stralsund. Båda har jag skrivit om här förut på bloggen så den som är intresserad kan söka på dem i fönstret här bredvid!

Idag har jag varit ombord på Emerald Princess, ett riktigt ståtligt kryssningsfartyg med bara två år på nacken i Princess Cruises 17 fartyg stora flotta. Rederiet skulle kunna beskrivas hålla brittisk/europeisk stil fast i lätt amerikansk anda. Deras slogan ”big ship, small ship feeling” säger en del om känslan ombord.

Fartygets poolområden - för att ta ett exempel - är uppdelat på två lika stora områden samt ytterligare ett längst bak med öppen utsikt över havet där den generösa teakinredningen och den lite avskärmade baren ger en intim atmosfär med yachtkänsla. Alla kan hitta sin trivselvrå!

Min skulle förstås vara deras Lotus spa & fitness som har ytterligare ett poolområde där tystnad och stillhet råder. Inomhus finns en thermal suite, flera behandlingsrum och gym. Jag tjuvkikade i dagsprogrammet och såg att idag stod till exempel en stretch and wake up class kl 07.30, ett seminarium om hur man kan öka ämnesomsättningen kl 16 och så en full body challenge kl 18, på programmet.

På behandlingsmenyn fanns mycket att testa, bland annat det frestande paketet The Ultimate Spa Combo (558 USD) där följande ingick:

1 collagen facial
1 hot stone massage (75 min)
1 seaweed massage (105 min)
1 swedish massage (50 min)

Mest suktad blev jag nog ändå av VIP-avdelningen The Sanctuary…på ett stort kryssningsfartyg kan ibland behovet av lugn, ro och avskildhet infinna sig. Då är det hit man ska gå om man befinner sig på Emerald Princess. Genom att avgiftsbelägga tillträdet (10 USD för en halv dag) begränsar de antalet besökare som får njuta av de extra lyxiga solstolarna, fruktfat, dryck och extra uppassning. Man kan till och med få massage i en särskild cabana – eller direkt i solstolen; chair massage! Men det kostar förstås extra…

Idag ska jag på teater på Häringe slott! Det är en utomhusföreställning av Shakespeares Argbiggan (brukar den inte heta Så tuktas en argbigga? Nåja, i Häringes uppsättning heter den i alla fall bara Argbiggan.)

Jag misstänker att hon, argbiggan alltså, knappast kommer bada eller utföra andra avkopplande behandlingar . Annars kan man faktiskt njuta av just sådana på Häringe Slott, dock måste de bokas i förväg (här kan ni se en förteckning av utbudet). Jag vet också att de tidigare haft planer på att starta ett ayurvediskt spa, även om det sedan lades på is tror jag.

Bakom det tjusiga slottet, i trädgården, finns en stor vacker pool som faktiskt är Sverige första utomhuspool av olympiska mått. Det var Torsten Kreuger som lät bygga den i början av 1930-talet och om jag inte missminner mig så var det även han som hade den underbart goda smaken (en dos lekfullhet förlänger livet!) att också låta bygga en rutschkana från övervåningens badrum rakt ner i poolen!

I de grönskande omgivningarna finns även joggingspår att ta sig runt i och nere vid havet ligger en otroligt mysig sjöbastu med badbrygga. När jag var där senast var det smällkall vinter så dopp var det då (för min del i alla fall) inte tal om men visst skulle det vara mysigt att prova på nu sommartid…

Kanske ska man smyga ner en baddräkt och se ifall man kan ta sig ett sommardopp efter teatern .

På framsidan av tidningen Residence senaste nummer hittar man rubriken ”Spa-sensation på västkusten”. Bläddrar man fram reportaget hittar man en enda sida (en halv sida text) om den påstådda sensationen ifråga; nyöppnade spahotellet Vann.

Egentligen har de inte skrivit något om själva spa’t utan mer om designen och att Gert Wingårdh ritat/byggt om hotellet, så vari spasensationen ligger förstår jag inte riktigt. Nu ska jag i och för sig inte påstå att jag är någon fena på design, även om det inte heller är just designen som det är något fel på. Det är själva spakonceptet som jag inte tycker funkar.
Residence verkar bländade av att Vann har sökt inspiration på det kända spahotellet Therme Vals i Schweiz. Jaha, säger jag. Söka inspiration kan väl alla göra, att sedan mala ner denna inspiration och omtolka det till något eget genialiskt är en annan femma. Men okej, vi backar, en del av er har kanske inte ens koll på vad Vann är för ett ställe.

Vann, spahotell och branschsnackis sedan i alla fall ett halvår tillbaka (även om jag fick nys om det för cirka ett år sedan). Gert Wingårdhs arkitektbyrå anlitades och det tidigare konferenshotellet Lingatan skulle ritas om till modernt spahotell. Anläggningen har ett fint läge vid fjorden Gullmarn i Bohuslän och själva hotellet har jag som sagt inget emot. I restaurangen fanns i och för sig en hel del till att önska, men låt gå för att personalen var ung och oerfaren och att de var nyöppnade när jag var där. Det kanske blir bättre med tiden (hoppas jag). Rummet jag bodde i…hm, okej, det var en svit, den finaste tror jag visst också…var faktiskt helläckert. Bäst var badkaret intill ett stort fönster, ingen insyn men med utsikt över fjorden. Och terrassen hade en läcker loungehörna och grymt snygga solstolar för fina dagar.

Men Vanns spa. Jag gillade faktiskt det runda akvariet vid entrén, var kanske lite frågande till de nattsvarta draperierna man skulle gå igenom, och tveksam till de illgröna plastgrodorna som användes som dekoration. Jaja. De verkliga problemen började när vi skulle göra deras spacermoni.

Först ska vi välja produkter. En vänlig tjej i receptionen står redo att plocka ihop. Det finns mycket att välja på. Det hela blir snabbt förvirrande (och om det blir det för mig som ändå har rätt stor spavana, hur ska det då inte bli för spanovisen? Eller terapeuterna ska det senare visa sig...). När vi bestämt oss pytsar tjejen upp en klick av varje vald produkt i små transparenta plastkoppar märkta med färgade ”pluppar” (små klisterlappar). En har en gul plupp, en annan två gula pluppar och så vidare i rött, blått och grönt. Sen ska alla små plastkoppar ner i en rund korg som verkar sydd av ngt plastmaterial som mest liknar presenning. De balanserar och får inte riktigt plats, men okej det ska nog gå bra. Vi fortsätter in i spaavdelningen utrustade med en broschyr (så vi kan minnas vad alla färgade pluppar står för).

Så står vi i det gemensamma duschutrymmet. Det är rätt mörkt och våra små presenningskassar har ingen annanstans att stå än på golvet. Min kille har svårt att skilja de gröna plupparna från de blå. Jag bläddrar frenetiskt i den lilla pappersfoldern med ännu mindre text ”…hm…vilken produkt ska man börja med och hur många pluppar och vilken färg har hårschampot?? Okej, där är det…en gul. Okej.” Vid det här laget börjar foldern bli lite mjuk av vattnet, men visst den håller ihop fortfarande.

Jag tvättar håret. Det löddrar inte och jag tänker att jag måste fått fel produkt i fel pyts, så här känns inte schampo. Ut i receptionen, droppandes med en handduk om mig.
”Eh...ursäkta men är schampot gult, krämigt och löddrar inte alls???”
"Näe…det är balsamet", svarar den stackars tjejen i spareceptionen, fullt upptagen med att pytsa upp produkter till ett nytt par som just verkar ha lyckats besluta sig om vilka masker och geggor de ska ha. Tjejen har alltså hällt upp fel produkt i fel kopp, så jag får nya produkter och går tillbaka in igen.

Vanns spa består av mycket grå granit, och är rätt så kantigt och boxigt, precis som Therme Vals. Det finns också flera pooler, alla med väldigt spännande namn. Tyvärr är de inte lika roliga att bada i. Djävulens gryta är inte ens het. Silverpoolen har samma temperatur. I blompoolen ligger det blomblad av något plastigt tyg på botten. Skogspoolen var mest okej. Men det värsta var att de kändes så klaustrofobiska allihop, som ångestframkallande militärbunkrar. Inte tyckte jag det var särskilt snyggt heller, men som sagt, jag är ingen expert på design…

När jag besöker/bedömer ett spa är jag mycket ute efter känslan. Vilken känsla framkallar atmosfären? Jag tycker inte alls att allt måste vara perfekt, men det måste kännas varmt, mänskligt och behagligt. Bjuda på en stämning som gynnar avkoppling. Störande ljud, läskiga färger, komplicerade ritualer och kantighet gör inte något av detta, i alla fall inte för mig.

Sedan kan jag tycka synd om personalen som måste vingla upp och ner för den smala spiraltrappan som förbinder spavåningen med en nedre våning där behandlingsrummen ligger. Jag behövde i alla fall bara gå i den två gånger. Dessutom kan det inte vara kul att vara så hårt säljdrillad att man inte får släppa kunden innan man kört en produktpresentation.

Efter min behandling (som var helt okej, jag var varken imponerade eller hade något direkt att klaga på) så var jag både ganska simmig i huvudet och kissnödig, så jag frågade var toaletten låg. När jag kom ut stod terapeuten kvar och väntade, och sög mig tillbaka till försäljningshyllan för att försöka sälja på mig några produkter, när jag egentligen bara ville gå upp igen. Supertrist och klart ”spaavtändande”.

Det är högsommar här i Danmark, det måste ha varit 25 grader i dag minst! För att inte tala om hur varmt det var inne på de två spaanläggningar jag besökt .

Första stoppet med lilla hyrbilen var på Drottning Doroteas Badstue (bara namnet, hur underbart är inte det, väcker verkligen nyfikenheten!) Även om drottningen aldrig själv har badat där var det en smart ihopkoppling med traktens lokala historia där man också gjort något alldeles eget av den badupplevelse man erbjuder.

Hela spa’t är byggd för att ge känslan av gamla källarvalv med murbruket som tittar fram (fast det alltså är nygjort). På väggarna hänger flerhundraåriga historiska motiv och bilder från byn Koldings förflutna, alla dörrar är specialbeställda och ser ut som gamla träportar och har handsmidda järnbeslag. Till detta kommer kandelabrar, gamla redskap och vapen för att ge atmosfär (äkta sådana från 1600- och 1700-talet!). På liten yta har de dessutom fått in många upplevelser utan att det känns trångt eller staplat; saltpool, kall och varmpool, olika duschar, färgterapibastu, finsk sauna, ångbastu och hamam. Överallt brann maffiga ljus och de importerar även eget salt från döda havet som de använder till produkter och i behandlingar.

Jag är inte lättcharmad men tycker de gjort något riktigt bra av de 20 miljoner som de har investerat i detta spa som utgör en lugnare del i en större simhalls- och träningsenhet. Jag testade en behandling också (lerinpackning) där jag däremot hade en del synpunkter och invändningar… hm, kanske drar det vid tillfälle, först känner jag att jag borde ta det med berörda. Jag kan ju säga så mycket att det ju passar väldigt bra att jag är här nu med mina spabudord!

Runt femsnåret bar det i alla fall av mot mitt övernattningslogi där jag befinner mig nu; Comwell Kellers Park, en vit nybyggd dröm med högt läge precis ovanför vackra Vejlefjord. Helt rätt släpper man in den fina utsikten i spa’t. När jag tidigare låg på en uppvärmd vilbädd i trä (som jag aldrig hade sett förr men som de hade även på badstuen, måste vara en dansk grej…) så kunde jag se hela skogen med träden och utsikten över gräsmattorna ända ner till fjorden – och så speglade sig hela härligheten i den stora poolen framför mig som låg längst fram omgärdad av fönster från golv till tak!
Deras Aqua Spa har även en så kallad ”amfisauna” (med utsikt, tror amfi anspelar på stämning men är inte helt säker…ska ta reda på det), en relaxsauna, en ångbastu med eukalyptusdoft (härligt!), kneippbad, en het källa och en kall pool samt fotbad och några upplevelseduschar.

Generellt la jag märke till att alla bastur var väldigt varma (vanligt är annars nuförtiden att någon har lite ”mellanvärme” där man kan vila en längre stund utan att svettas ihjäl) och att ångbastun doftade mer än vanligt, vilket jag bara gillade som kontrast till alla mesiga så kallade aromabastur där man sniffar och sniffar och knappt känner något alls.

Sen måste jag bara nämna maten. Den ljuvliga, gudomliga maten. Jag har tagit alla namn på dem som jobbade i köket och ska kidnappa dem hela bunten imorgon och köra hem dem till Sverige. De borde vara hur lättsålda som helst till någon gourmetkrog som behöver poppa upp sig, och vill ingen ha dem behåller jag dem själv . Samma sak med den charmerande serveringspersonalen med sitt tilltalande lågmälda sätt. 10-poängare allesammans.

Först nåddes jag av en liten amuse bouche som de brukar heta, på makrill, rädisa och rödolja, och den roade verkligen min gom!

Därefter följdes smaken upp av en fräsch sparris som liksom satte standarden direkt. Där låg den omringad av fluffiga hollandaiseklickar, balsamvinäger (jo…äkta tror jag allt!), ett pocherat ägg och någon olja i pulverform jag inte förstod mig på mer än att den gav rätten en fantastisk tryffelton! Rätten tog mig till himmelriket direkt.

Mellanrätten var en risotto som jag smålog åt när den kom in och tänkte stilla att "jaha, nu ska vi se vad ni sänder mig för budskap med den här och vilket ni ska få tillbaka", för är det någon rätt jag gärna gör själv och ofta blir besviken på ute på restaurang så är det just risotto! Är den inte för rinnig så är riskornen för hårda, sällan tillräckligt krämig och ofta snål på parmesan. Den här var inget av det. Den var bara…helrätt! Dessutom tillagad med shitake och vildchampinjoner som ju inte gjorde upplevelsen sämre direkt.

Så huvudrätten. Nu var det svårt att hitta plats i magsäcken. I alla fall tills jag hade smakat på ljuvligheterna. Någon får hjälpa mig med vad ”spoleben” är – jag kan bara ge ledtråden att tillagad i Kellers Parks kök blir den här grisdelen mörare än något jag ätit och har en fin sälta som bryter mot en överraskande sötma som verkar komma stundtals från skyn, stundtals från ytan som blänker som om den varit glaserad…till det selleripuré, vårlök och färskpotatis.
Hade jag jobbat i någon krogpatrull så hade den lätt fått sex tärningsögon av sex möjliga, rakt av, eftertanke överflödig!

Och så kom desserten. Efter en så elegant meny hade jag förväntat mig en vuxet stram efterrätt, men döm om min förvåning och barnsliga lycka när jag inser att killarna i köket inte bara har humor, de förstår vikten av en söt avslutning också! In på tallriken kommer bananparfait i två stänger, lätt ”ihoplimmade” med kolasås. Överst tronar några väl avvägda klickar rabarbercoulis och två stora – glänsande och perfekt avlånga skopor – av mjölkchokladglass. Och så på ena sidan; liksom slumpartat uthällt men ack så perfekt; krossade chokladkaksmulor och grova marängbitar. Så underbart kaxigt!

Glassen hinner aldrig smälta, jag äter upp den för fort och för övrigt har jag redan gjort det själv för länge sedan (smält alltså, för Kellers Park). Vilken matupplevelse!

Jag brukar säga att ett spahotell inte bara är bra för att det har många stjärnor eller nerplöjda miljoner i spadesignen. Men lägger man därtill riktigt innehåll och oklanderligt trevlig personal är det en fullträff; Grattis Kellers Park!

Plask, plask, någon gör ambitiösa längder i poolen nedanför vår balkong. Själv har jag precis varit på Prime Spa här på Sunprime Atlantic View, Gran Canaria. Trots en serie solhälsningar i morse (utomhus vid poolen, gissa om det var skönt eller skönt och en stunds morgonstretch, kände jag mig stel efter resan. Därför prövade jag en Feet & Leg Massage som ska hjälpa trötta och stela muskler att slappna av och få igång blodcirkulationen.

Jag hann inte sitta länge i den ljusa och trivsamma lilla loungen med en matta som ser ut som oklippt sommargräs, innan terapeuten Natalie dök upp och ledde vägen till behandlingsrummet. Efter en kroppsskrubb fick jag en grundlig massage med väldoftande aromaessence från Decléor. Jätteskönt! Framförallt uppskattade jag Natalies flexibla inställning och frågan om hur jag ville ha massagen. Hur många spa har man inte varit på där tekniken är fast och man inte bryr sig om att se till kundens behov? Alltså fick jag en något kraftfullare behandling är normalt, vilket passade mig bra idag. Nu ska jag bara låta de eteriska oljorna gå in och göra sitt jobb innan jag ska ner igen och pröva den stora jacuzzipoolen, bastun och de olika duscharna.

Ja just det, det glömde jag berätta – det var så lustigt för tjejen i spareceptionen hade ett så otroligt bekant utseende. Även hon kände igen mig. Efter att vi prövat med tidigare resor, spa, researrangörer och skolor kom vi på det; Malin som hon heter, ledde det step up-pass jag brukade gå på tidigare när jag var medlem på SATS Stadion! Där ser man, liten värld…